Foto: TT Nyhetsbyrån

SHL-klubbarnas resultat – 16 miljoner back

Uppdaterad
Publicerad

2012/13 gick SHL-klubbarna över 5 miljoner plus.

Resultatet den gångna säsongen var betydligt sämre.

Klubbarna backade över 16 miljoner – och ligans vd Jörgen Lindgren erkänner att han är orolig.

– Det är inte bra, säger han.

Det har stormat en hel del kring SHL det senaste året.

Förutom en omdiskuterad omgörningen av serien så led många klubbar den gångna säsongen av vikande publiksiffror, och sedan säsongens slut har stjärnor flytt serien. Fem av de sex bästa poängplockarna har lämnat ligan, och även flera andra namnkunniga spelare har flyttat till andra länder och ligor.

AIK backade mest

Som om inte det vore nog har många klubbar de senaste månaderna visat röda siffor i boksluten. Nedflyttade AIK gick exempelvis 6,7 miljoner kronor minus, medan Färjestad – trots att de gick vidare hela vägen till SM-final – backade 5,4 miljoner.

Totalt sett redovisade förra säsongens tolv SHL-klubbar ett minus på nästan 16,7 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 5,22 miljoner plus föregående år.

– Det är klart att det är en utveckling som inte är bra. Vi jobbar ju för att det ska vara en annan utveckling och se till att det finns pengar över när säsongen är slut, säger SHL:s vd Jörgen Lindgren till SVT Sport.

Blir du oroad när du ser sådana här siffror?

– Det är klart: Negativa resultat är ju aldrig bra, det är en självklarhet. Och framför allt när man får en utveckling som går åt fel håll, då är det definitivt inte bra.

”Haft på känn”

Lindgren är dock inte allt för överraskad över det negativa bokslutet.

– Vi har ju följt säsongen och sett det på lite olika sätt och haft en känsla av att det skulle vara en sämre utveckling jämfört med året innan. Sen vet man ju inte vad det slutar på innan man ser den slutgiltiga siffran. Men vi har väl haft på känn att det skulle sluta så här.

Vad tror du att det beror på?

– Det finns väl ett antal olika anledningar till att det ser ut som det gör. Och det är saker som vi försöker jobba med regelbundet för att förbättra.

– Bland annat har ju publikutvecklingen en del i det. Man jobbar ju infernaliskt i klubbarna med att sälja biljetter. Har man en vikande publiktrend så får ju det genast en del i resultatet. Det är ju den ena delen.

– Sen är det ju spelardelar. Och så finns det andra delar också.

Ser över kraven

Hur ska man då vända på trenden? Det har Lindgren inte något rakt svar på.

– Vi ser hela tiden över de krav och kriterier som vi har för att spela i ligan, om vi kan förändra och skärpa dem, så att de ekonomiska, organisatoriska och arenakraven är på rätt nivå, så att vi efterlever dem, så att man måste bygga upp en ekonomi och har en organisation och arenor för att spela på högsta nivå, säger Lindgren, och fortsätter:

– Den andra delen är att hela tiden jobba med intäktsdelen, att se till att den är så god som möjligt.

På vilket sätt funderar ni på att skärpa kraven?

– Det gäller att utvecklas framåt och hantera det på rätt sätt. Där har vi en bra diskussion med hockeyförbundet.

Har ni några konkreta tankar som ni jobbar med?

– Det kommer att finnas sådana till kommande säsong. Men det är inget som jag vill säga just nu.

Lönetak inte aktuellt

Lönetak är något som det har pratats om under ett antal år. Men det är inget som är aktuellt för tillfället.

– Eftersom vi jobbar både med intäktsdelen och kostnadsdelen så vet vi att lönedelen är en av de största utgiftsposterna hos en enskild klubb. Så det är klart att i hela arbetet som görs för ligan så tittar vi på vad som är möjligt att göra i löneutvecklingsdelen. Men det är inte mer konkret än så.

SHL-klubbarnas ekonomiska resultat

Skellefteå: +6,3 milj

Växjö: +2,8 milj

Örebro:  +1,4 milj

Modo: +913 000

Leksand: +440 000

Frölunda: +80 000

Luleå: -2,8 milj

Linköping: -4.4 milj

HV71: -4,6 milj

Brynäs: -4,7 milj

Färjestad: -5,4 milj

AIK: -6,7 milj

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.