De har känt varandra i över tio år. Och tränat tillsammans lika länge. 

– Man kan lugnt påstå att vi känner varandra bra. Vi umgås också en hel del utanför träningen också. Vi tränar ju sex dar i veckan. Fast på tisdagar när vi är lediga är vi tillsammans i simhallen ändå. Vi tränar yngre konstsimmare i klubben, berättar Lovisa Börthas. 

De tävlar för stockholmsklubben Neptun och blev förra året svenska mästare för första gången. Men har fortfarande långt, mycket långt till de bästa nationerna  (Ryssland, Spanien och Kina framför allt). 

Under senare år har de lagt ner 25-30 timmar i veckan på olika former av träning för att bli ett bättre par i konstsim. 

Styrketräning, dans, gymnastik (en hel del akrobatik) och förstås simning. Båda är duktiga tävlingssimmare.

Kräver mycket fysiskt

Men det mesta arbetet läggs naturligtvis på att nöta koreografin till deras program i bassängen. Målet är att nå det perfekta. Två kroppar som ska bli till en enhet. Att synkronisera rörelserna till fulländning. 

– Det är en fördel att vi är ungefär lika stora, har lika långa armar och ben. Det bli lättare att få ihop det, säger Elin Grahn. 

Fysiskt kräver konstsim mycket av utövarna. 

– Det är oerhört ansträngande. Mycket tuffare än vad många tror. Programmet är cirka tre minuter. Det är full fart hela tiden med bland annat lyft under vattnet. Det är lika jobbigt som att springa ett medeldistanslopp i friidrott. Med den skillnaden att man håller andan under långa perioder i konstsim, säger deras tränare Ida Björkestam. 

Högtalare under vattnet gör att de kan följa rytmen och takten. 

– Det är en bedömningssport. Så det gäller att vara utrycksfull. Att se glad ut. Att få det att se lätt ut. Trots att det är otroligt jobbigt, säger Lovisa Börthas. 

Elin Grahn fyller i: 

– Men det finns också partier i programmet där man kanske inte ska se glad ut. Utan mer uttrycka ilska. Och ibland passion. Man får följa musiken.