SVT Sport testar nya svingen

Uppdaterad
Publicerad

Svingen som Sacke Frondelius har utvecklat vänder sig främst till sådana som började med golf senare i livet. Men vi andra då? Till exempel jag, som spelat golf i 25 år, kan jag få ut något av den?

Den som ska lära ut är Johan Almgren, fd tourspelare och numera instruktör på golfgymnasiet och tränare på Bromma GK. Johan är en av flera PGA-tränare som nu även lär ut den här tekniken och han har även själv börjat spela med Sackes sving. Efter några minuters genomgång frågar jag honom:

Min ”svingrevolution ” – vad säger du om den då efter den här korta lektionen?

– Ja för att bara ha kört några minuter så tycker jag du gjorde ett jättebra jobb och det märks att du både förstod den och att den var lätt för dig att anpassa dig till. Sedan vet jag att du är en golfare som har en annan rörelse i dig och de krockar litegrann. Så det är klart att du är lite i ingemansland till en början men efter några slag man ganska tydligt att din kropp blev mer och mer stilla och du jobbade mer och mer med att slå med händerna som du slår en hammare. Och ditt resultat blev ju rätt så bra tillslut, säger golftränaren Johan Almgren.

Sackes svingteknik påminner mycket om den som Moe Norman använde sig av (hammargrepp och enplanssving).

– Jag testade även Moe Normans sving men eftersom den precis som många andra svingtekniker startar nedsvingen nedifrån så gjorde det för ont i min rygg. Jag började testa att starta nedsvingen med armarna, framför allt då högerarmen och då gjorde det inte lika ont. Så det är det som är nytt med min svingteknik men man kan absolut säga att det är en utveckling av Normans sving, säger golfinnovatören Sacke Frondelius.

Min egen slutsummering efter att ha testat den nya tekniken lyder:

Jag känner igen rörelsen inte minst från min bakgrund som tennisspelare när jag var liten. Men framtiden får helt enkelt visa hur stor den här revolutionen inom golfsvingen blir.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.