Han bjuder på svenskt kaffe i lägenheten i Aspen, där tränarstaben och Anja Pärson gör i ordning frukost i barköket. Frun Madeleine ringer och uppdaterar om hur det går med fjällstugan som Anders och Madeleine håller på att bygga.

-När vi byggde huset i Tärnaby var jag hemma mycket mer. Det är mycket jobbigare nu när jag är bortrest hela tiden. Det är så mycket som ska bestämmas, varenda skruv måste man ha åsikt om, och Madeleine får sköta allt, säger han.

Annars är han lugn och ser med tillförsikt fram emot de kommande dagarnas tävlingar.

-Det ska bli spännande att se, för det känns som man börjar om på nytt. Så känns det för alla, även om Anja har ett mentalt övertag.

Anja inspirerad
Övertaget har hon genom segern i premiärtävlingen för fyra veckor sedan, i storslalom i Sölden.

-Jag hoppas hon orkar med programmet nu. Hon blev våldsamt förkyld när vi åkte hit och har inte kunnat träna så mycket. Det är så typiskt att Anja alltid blir sjuk när det varit lite för mycket omkring henne. Vi vet om det, men ändå så åker hon dit på det igen.

Den regerande världscupsegrarinnan tar ytterligare ett steg den här säsongen genom att satsa hårdare på fartgrenarna. Hennes tävlingstäta program har gjort att hon och pappa Anders fått möjlighet att helt själva styra upp hennes tränings- och tävlingsverksamhet.

-Det handlar ju inte om att det andra inte duger, utan om att optimera för Anja. Och så länge det går bra kan ju ingen säga nåt.

-Och det har hittills fungerat väldigt bra. Det viktigaste är att Anja varit inspirerad inför varje träning. Och det har hon kunnat vara tack vare att vi kunnat byta miljö ibland - tränat med killarna, åkte till Chile och tränade med tyskorna och så där.

Anpassningsprocess
Vad säger de andra tjejerna i landslaget om särbehandlingen?
-Konsten är att se till att de inte ödslar någon kraft på något som inte betyder nåt. De vet att Anja kommer och går och verkar i alla fall inte bry sig. Jag både hoppas och tror att det inte är nåt snack bakom ryggen.

-De vet också att så länge Anja vinner, så är det bra för hela landslaget.

Den nya organiseringen av landslaget innebär också att det inte finns någon förbundskapten, utan att det dagliga ansvaret är delegerat till de olika landslagstränarna.

-Vi är inne i en anpassningsprocess och börjar skilja ut vem som gör vad. Och det funkar bra. Sen får vi se om exempelvis Thomas (Stauffer) kanske ska avlastas. Han har just hand om allt praktisk planering plus att han är huvudtränare för den stora damlandslagsgruppen.

-Sen gäller det för mig att inte gå in och styra för mycket när det gäller de andra tjejerna, eftersom jag inte träffar dem lika mycket som tidigare.

TT