Foto: SVT/Bildbyrån

Snart börjar den svenska medaljjakten

Uppdaterad
Publicerad

SVT storsatsar på de kommande världsmästerskapen i freestyle/snowboard, alpint, längdskidåkning och skidskytte. Frågan är vem eller vilka som har störst chans att ordna ett svenskt guld. – Jag tror på Frida Hansdotter, säger Jonas Karlsson, projektledare för Vinterstudion i SVT.

Anna Holmlund är sedan länge etablerad i världstoppen i skicross. Hon har haft problem med skador under karriären, men nu verkar hon vara i form. Det har blivit två pallplatser för Holmlund. Victor Öhling Norberg, även känd som ”Vön” har också hög potential även om han inte har fått till det på sistone. Finalerna i skicross, både på dam- och herrsidan, avgörs söndagen den 25 januari.

Inför alpina VM har flera svenska åkare visat framfötterna i slalom, inte minst Frida Hansdotter. Under tisdagen vann hon världscuptävlingen i Flachau, vilket gjorde att hon befäste ledningen i slalomcupen. Maria Pietilä Holmner återfinns på femte plats i slalomcupen. Stjärnskottet Sara Hector ligger på 13:e plats i slalomcupen men är bättre i storslalom. 21-åringen fick sitt stora genombrott med segern i Kühtais världscupstorslalom i mellandagarna. Hector är fyra i storslalomcupen.

”Tror på Hector”

– Jag hoppas och tror på Sara Hector. Det känns som hon smyger lite. Hon har ingen press men kapacitet att placera sig ritkigt högt, säger Jonas Karlsson, projektledare för Vinterstudion.

Damernas slalom, där Frida Hansdotter är en av huvudfavoriterna, avgörs lördagen den 14 februari.

– Jag tror på Frida. Hon är en bättre skidåkare i år och har nog lärt sig av sina misstag i OS. Hon kommer nog in med en annan inställning den här gången och är den främsta guldfavoriten, säger Jonas Karlsson.

Jens Byggmark är den enda svenska utförsåkaren som varit på pallen på herrsidan. Han blev trea i Madonna di Campiglios världscupslalom den 22 december men är bara fjärde bästa svenska herråkare i slalomcupen. Byggmark är elva. Mattias Hargin är sjua, Axel Bäck nia och André Myhrer tia. Herrarnas VM-slalom äger rum den 15 februari.

I längdskidåkningen har Norge dominerat rejält den här vintern. Charlotte Kalla avstod Tour de Ski för att träna i Falun, men efter ett misslyckande i en tävling i VM-staden den gångna helgen finns det ett stort frågetecken för hennes form. Kallas favoritdistans 10 km fristil finns dock med på VM-programmet. Den som imponerat mest av de svenska längdskidåkarna på sistone är Calle Halfvarsson, som blev fyra i Tour de Ski. Halfvarsson är trea i den totala världscupen och sexa i sprintcupen. Stina Nilsson har varit den klart bästa svenska sprintåkaren på damsidan den här säsongen. Hon återfinns på femte plats i sprintcupen. Marcus Hellner har underpresterat men har visat vissa tendenser på att formen är i antågande inför VM i Falun.

– Stina Nilsson i den individuella sprinten kan överraska och skrälla, tror Jonas Karlsson.

Vilka tror du annars har medaljchans på VM?

– Det är ett tag kvar till VM och mycket kan hända. Men Charlotte Kalla måste nämnas på 10 km fristil i kraft av hennes resultat på den sträckan rent historiskt. Hon har knappt missat pallen där. Sedan har hon en lite svagare säsong i år, men får hon det att stämma och får pusselbitarna på plats ska hon stå på pallen. Jag tror även sprintstafettlagen, framför allt damerna, har en bra chans, säger Jonas Karlsson.

Lindström har chans

Det går inget vidare för Sverige i skidskytte den här säsongen. Om ingen får ett sensationellt genombrott är det bara Fredrik Lindström som har en rimlig chans att hota de allra bästa. Han tog VM-brons både i VM 2012 och 2013 och fick en intressant start på den här säsongen genom att vinna en längdtävling i Bruksvallarna där stora delar av den svenska längdeliten deltog. Det har dock gått tungt för Lindström i världscupen, delvis beroende på att han varit sjuk. Lindström återfinns på 15:e plats i världscupen efter tio av 25 tävlingar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.