Så lägger världseliten upp sina lopp

Uppdaterad 12 februari 2024

Publicerad 2 januari 2016

Fem av sex lopp i ett mästerskap avgörs i kamp, så det gäller att ha en taktik som håller hela vägen. SVT:s expert Anders Blomquist har kartlagt taktiken hos det senaste decenniets bästa åkare.

Det finns tre huvudsakliga strategier för att vinna ett lopp med gemensam start:

Farthållarna

Vinterstudion

Farthållarna lyckas genom att åka fort länge och till slut knäcka resten av fältet. Avgörande för dem är att skapa en lucka innan slutet. Det här är den bästa strategin för åkare som har hög kapacitet men saknar snabba fartökningar.

Ryckarna

Med ett ryck i slutet av loppet kommer de loss i en stigning eller genom att överraska i ett lättare parti och med uthållig snabbhet åka de fort in i mål. Fram till rycket avvaktar ryckaren och åker energisnålt.

Spurtarna

Spurtarna drar ingenting utan åker energisnålt fram till sista kilometern innan de gör sitt drag, ofta så sent som på upploppet.

Är framgångsrika längdskidåkare bättre på att välja en strategi och genomföra den?

För att få ett bra svar på den frågan har SVT:s expert Anders Blomberg studerat de tio senaste årens mästerskap och mätt när åkare har gått upp i täten och hur länge de har dragit. Då klarnar ett mönster för framgång.

I reportaget ovan kan ni se resultatet. Vilken världsmästare är en exemplarisk farthållare, vem spurtar hem vinsten i upploppet? Och vilka åkare är bäst på att hålla sig till sin ursprungliga plan?

Så gick det till

Vi studerade alla mästerskapslopp och flera världscuplopp från det senaste decenniet. Damloppen har präglats av några starka åkare som har haft såväl kapacitet som strategi att åka ifrån alla andra. De taktiska spelet har därför i mindre utsträckning påverkat resultaten. Loppets starkaste farthållare har oftast segrat. Därför har vi valt bort damloppen i den här taktikstudien. Likaså sprintloppen som rymmen en delvis annan dynamik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.