2000-talet har inneburit en hisnande snabb idrottsresa för Veronica Wagner, som på kort tid har förvandlats från ett lovande barn till veteran i en sport där stjärnor brinner fort.

Nu är hon 27 år och en av sex i ett VM-lag där alla andra är tonåringar, och fyra är debutanter.

– Jag har tävlat i sex VM och vet vad som kommer att förväntas av mig. Några skulle kanske bli nervösa om vi är i samma grupp som till exempel USA, några av dem är födda 1998, säger den rutinerade Wagner om sina unga lagkamrater.

Veronica Wagner gjorde sitt enda OS i Aten för tio år sedan, men fick mer publicitet när hon petades av SOK inför OS i Peking.

Hon har som enda svenska varit i mångkampsfinal i VM, men har samlat lika många skador som mästerskap. När den nya svenska stjärnan Jonna Adlerteg tog EM-silver i barr jobbade Wagner för SVT.

Nu har hon på kort tid gått från föredetting till VM-förberedelser, i samma lag som Adlerteg som tränar 30 timmar i veckan.

– Det är lite roligt, men å andra sidan är jag tio år före henne, skrattar Wagner.

Är träning överreklamerat?

– Absolut inte, men hon ligger nog tretusen miljarder bensparkar efter mig.

Stockholmaren Veronica Wagner pendlar till träning i Eskilstuna där nästan hela det svenska VM-laget återfinns. Veronica Wagner väljer sin nya satsning, just nu begränsad till hopp och bom, före studierna till sjukgymnast. Och frågan om ålder är en gymnastikkultur som kan förändras.

– Det går om man tror på det. Jag har tydligen helt okej kropp för det här, så jag har kommit tillbaka väldigt snabbt. Det är klart att jag inte kommer att prestera topp, topp, topp, men tillräckligt för att ta en plats i VM-laget i alla fall.

Tränaren i Eskilstuna och landslaget, Helena Andersson, ser fram emot Wagners karriär efter VM.

– Hon har fortfarande väldigt stor potential att utvecklas vidare. Det gäller att hon får bra styrning i det så att det blir ett bra slutresultat.