Invandrare vägras legitimation

Trots jobb, permanent uppehållstillstånd och goda kunskaper i svenska kan Ali Tayefi inte göra självklara saker som att hyra en film eller öppna ett lönekonto. Han är en av tusentals invandrare som i myndigheternas ögon saknar identitet.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

SEDAN 1 JUNI förra året är det Skatteverket som har det övergripande ansvaret för id-korten i Sverige. Och kraven för att kunna få en legitimation har skärpts - med tusentals drabbade som följd.

Ali Tayefi, som utåt sett lyckats integrera sig väl i det svenska samhället, har många vardagliga bekymmer att brottas med. Han kan till exempel inte handla på avbetalning, hämta receptbelagd medicin, öppna ett bankkonto eller teckna ett förstahandskontrakt på en bostad.

– Man känner sig som ett hot i samhället. Och det känns inte så bra, säger han.

HAN KOM ensam till Sverige för sex år sedan, efter att ha flytt Iran på grund av sitt politiska engagemang. Idag arbetar han med ensamkommande flyktingar och delar ett av de bekymmer de nyanlända möter: saknar flyktingen dokument som kan styrka identiteten ställer svenska myndigheter hårda krav för att utfärda en legitimation.

Någon med svenskt id-kort måste garantera identiteten. Det kan vara:

– en nära anhörig
– en arbetsgivare som personen arbetat för under minst ett år
– en tjänsteman som personen haft kontakt med under minst ett halvår
– en god man

I ALIS FALL har Migrationsverket bedömt att han har skäl nog att få permanent uppehållstillstånd. Därefter har han folkbokförts i Sverige och Skatteverket har delat ut ett svenskt personnummer.
Men sen var det stopp.

– Jag försöker att integrera mig. Men samtidigt, staten eller regeringen hindrar mig för de ger mig inget id-kort och jag kan inte komma in, säger Ali Tayefi uppgivet.

Kommunala tjänstemän tillhör de som har rätt att fungera som intygsgivare för id-kort. Men bara ungefär hälften av landets 290 kommuner låter sina tjänstemän följa med som intygsgivare. I till exempel Malmö, där Ali bor, finns inte den möjligheten.

SVERIGES KOMMUNER och landsting, SKL, beräknar att det kan handla om runt 10 000 personer som inte kan få id-kort trots beslut om att få stanna i landet.

Roy Melchert, utredare på SKL, kallar det ett allvarligt systemfel.
– Staten släpper in med ena handen, samtidigt som man håller emot med andra handen och inte ger samma möjligheter, säger han.

Skatteverket, som ansvarar för utfärdandet av legitimationer, är rädda att värdet av ett svenskt id-kort kan urvattnas om inte de höga kraven upprätthålls.

– Vårt uppdrag med folkbokföringen är inte det samma som att registrera en identitet. Om man inte kan på säkert sätt styrka sin identitet, då kommer inte det här id-kortet vara säkert i samhället. Det kommer inte att kunna accepteras av olika samhällsfunktioner som använder id-kortet, säger Eva Månsson, enhetschef på Skatteverket.

REDAN FÖR tio år sedan varnade Migrationsverket för problemen. En statlig utredning som kom 2007 påpekade samma sak. Ändå valde regeringen att lägga fram den nya id-kortsförordningen som gäller sedan förra sommaren.

Och ännu svårare kan det bli framöver. Den 1 december försvinner kommunernas möjlighet att agera intygsgivare.

– Jag kan inte släppa att detta handlar om en kategori människor som har svårt att göra sin röst hörd i landet, säger Karin Björverud, kurator på SFI-utbildningen i Malmö.

Reporter: Karin Wettre
Text: Peter Bagge