Vi har inget alternativ, säger Udarosta Gharibo Gidangwandi, som står längt till vänster. Hon, Udabalak, Unuwas och Udamwarisha tillhör folkgruppen Barabaig. De har förlorat betesmarken de använder till svenskfinansierad sockerrörsplantering.

Kommunala pengar flyttar på människor och boskap i Afrika

De nordsvenska sockerrörsinvesteringarna i Tanzania har påverkat barabaigerna, en av landets folkgrupper. Där deras boskap tidigare betade har det svenska företaget EcoEnergy nu börjat röja för sina sockerrörsodlingar.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
Melinda Fones Sundell var med och tog fram miljökonsekvensbeskrivningen för Sockerrörsplanteringen i Tanzania.
Melinda Fones Sundell var med och tog fram miljökonsekvensbeskrivningen för Sockerrörsplanteringen i Tanzania. Foto: SVT

– Vi har ingenstans att ta vägen. EcoEnergy låter oss använda en liten bit mark inne på området. Vi var runt och letade efter mer mark vid några av byarna som också ligger här. Det fanns lite betesmarker, men den är nu borta, säger Gidashiy Girgwageda Micho, vald för att föra sin stams talan.

Bolaget EcoEnergy startades i Tanzania av ett dotterbolag till norrländska etanolföretaget Sekab, med hjälp av kommunala pengar från Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå.

Det var i Tanzania som Sekab kom längst i sina planer för att odla sockerrör för etanoltillverkning. Men det uppstod redan tidigt diskussioner kring konsekvenserna. Det gjordes en miljökonsekvensutredning av de planerade sockerrörsodlingarna.

Men när rapporten lämnades in till de tanzaniska myndigheterna utbröt bråk mellan konsultbolaget Orgut som gjort utredningen och Sekab.

– Aldrig i livet trodde jag att ett svenskt företag skulle göra så här. Man har lite fördomar att svenska företag är lite bättre på något sätt, moraliskt eller etiskt än andra, säger Melinda Fones Sundell som var med och tog fram rapporten.

Läs mer på Kommungranskarnas blogg: http://blogg.svt.se/kommungranskarna/