Skönhetsingrepp är en mångmiljardindustri och experterna är ense om att ingreppet som ökar mest i världen är injektionsbehandlingar.

Fillers, det vill säga substanser som injiceras i framförallt ansikten för att fylla ut och öka volym, har blivit allt mer trendiga inom skönhetsindustrin under de senaste åren.
De vanligaste filler-substanserna är baserade på hyaluronsyra och heter bland andra Juvederm, Restylane och Perlane.

I Sverige är dessa klassade som så kallade medicintekniska produkter - alltså inte läkemedel. Det betyder att det inte måste vara sjukvårdspersonal som hanterar fillern utan vem som helst får injicera dem, utan några som helst krav på kunskaper om anatomi, nerver eller muskler.
– I min värld är det helt omöjligt att förstå att någon som inte är läkare får göra det. Jag kan inte tro det du säger! Det här är hyperfarligt. Man kan dö! Jag kan injicera i en artär och då är det slut, säger den franska läkaren Janick Enjelvin till Uppdrag granskning.
Stina Auer, sjuksköterska på en privat klinik i Stockholm och specialutbildad i injektionstekniker, tycker också att det är farligt att det är slappa regler:
– Att inte träffa facialisnerven, eller spika fast den i vårt skellettben, är tricky. Det kanske går bra med nio patienter men den tionde får en förlamning i ansiktet som håller i sig i resten av livet. Då är det inte lika roligt och då är det inte lika lätt, säger hon.

Ulf Samuelson är kirurg och ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi. Han tycker att det är väldigt viktigt att den som får injicera fillers ska ha en gedigen utbildning.
– Det gäller att kunna veta exakt vad man gör och kunna ta hand om komplikationer som kan uppstå. Jag tycker definitivt att man ska vara legitimerad sjukvårdspersonal, säger Ulf Samuelsson.
Vad tror du att det beror på att vem som helst får injicera i Sverige?
– Jag tror att när reglerna skrevs så fanns inte fillers och då fanns inte den här jättestora marknaden, och det har tagit Socialstyrelsen på sängen - även om det har varit en ganska lång utveckling.
Men det är inte bara fillers som får injiceras av vem som helst i Sverige. Tidigare har Socialstyrelsen tolkat lagen som att endast legitimerad personal får injicera Botox. Men i en tid då allt fler skönhetskliniker slår upp portarna gör nu Socialstyrelsen plötsligt en annan tolkning. I ett internt dokument från förra sommaren står det att även en person utan formell medicinsk utbildning får injicera Botox.

– Jag tycker att det låter väldigt märkligt att läkemedel skall kunna injiceras av ickelegitimerad personal där det inte står någon läkare bakom, det låter för mig som väldigt, väldigt märkligt, säger Ulf Samuelson när han får reda på detta av Uppdrag granskning.

Det räcker med att en verksamhetschef beslutar att till exempel nagelskulptrisen, hudterapeuten eller städerskan på kliniken är tillräckligt kompetent för att få injicera nervgiftet. Men verksamhetschefen behöver inte heller ha någon formell medicinsk utbildning. Så en hudterapeut kan vara verksamhetschef och besluta om en annan hudterapeut är tillräckligt kunnig för att få injicera Botox.

När Uppdrag granskning intervjuar Per-Anders Sunesson från Socialstyrelsen så försvarar han till en början regelverket.
– Som regelverket är uppbyggt så är det verksamhetschefen som måste avgöra det... Jag håller med dig om att när frågorna ställs på det här viset så verkar det lite förvirrade men så är regelverket uppbyggt, säger han.
Tycker du att det verkar patientsäkert?
– Ja, faktiskt så tycker jag att det är en ordning som har fungerat i den vanliga hälso- och sjukvården väldigt väl.
Så en hudterapeut kan injicera Botox?
– Absolut!

Men allt eftersom intervjun blir längre så ändrar Per-Anders Sunesson sin uppfattning och säger att man skulle kunna diskutera ett enskilt läkemedel.
– Min personliga uppfattning är att regelverket behöver skärpas. Och även just läkemedlet Botox, definitivt. Vi bör skyndsamt ta ställning till om inte det här området behöver särregleras, säger han.

Reportage: Jorun Collin
Text: Djeiran Amini