I Malmö har ett olagligt läger vuxit fram. Enligt uppgifter bor 400 EU-migranter här. Foto: SVT

”Ohållbar” situation i Malmö

Lägret är olagligt, men kan ändå inte stängas. Myndigheterna i Malmö brottas med hanteringen av det stora lägret med EU-migranter. ”Vi i samhället måste bestämma oss”, säger polismästaren Mats Karlsson.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Det är förmodligen det största EU-migrantlägret i Sverige. På Industrigatan i Malmö bor uppemot 400 personer på en industritomt, utan markägarens tillåtelse. Kommunen har blivit överöst av brev, och många förfasas över att något som kan liknas vid en kåkstad byggs upp i centrala Malmö.

Nedskräpning på kyrkogården

Ett av klagomålen kommer från kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Rebecka Hansson arbetar på Sankt Pauli kyrkogård som ligger några hundra meter från lägret med EU-migranter. Hon och de andra som arbetar på kyrkogården berättar om hur nedskräpning och till och med avföring blivit vanligare i buskagen runt kyrkogården.

– Det är också prostitution som pågår här. När personalen kommer på måndagen så är det diverse saker de får plocka upp efter dem.

Reporter: Det är kondomer och sådant du pratar om?

– Ja. Det har alltid varit prostitution på gatorna här, men det har eskalerat nu sedan i våras, säger Rebecka Hansson.

"Vi vet att det är privat mark"

Inne i lägret bor Rado Poeo. Han är 26 år gammal och säger att han varit i Sverige i tre månader. Hans fru och åttamånaders bebis är kvar i Rumänien. Rado berättar att de flesta i lägret tigger, men själv arbetar han några dagar i veckan på ett bygge. Han är fullt medveten om att det är en olovlig bosättning.

– Ja, vi vet att det här är privat mark men vad vi göra? Ska vi bo mitt på gatan? Alla människor här har barn och familjer i Rumänien, tror ni att jag vill stanna här? Nej det vill jag inte, säger han.

Soporna och nedskräpningen är den största stötestenen för allmänhet och myndigheter. Inne i lägret ligger stora högar med soppåsar och bråte. På initiativ av Solidaritetsgruppen har en container och några bajamajor ställts upp inne på lägret för att stötta EU-migranterna.

Saknas rinnande vatten

Rado Poeo berättar att ingen gör rent toaletterna, och att de själva inte kan rengöra dem, eftersom det inte finns något rinnande vatten i lägret.

– Ser ni något vatten i närheten? Om jag bara vill dricka vatten eller tvätta måste jag gå en kilometer till Statoilmacken, säger han.

Nedskräpningen i lägret har gått så långt att Miljönämnden krävt att fastighetsägaren själv ska röja upp och städa på tomten. Men här blir det tydligt hur lägret blivit en byråkratisk rundgång. För att kunna röja upp måste fastighetsägaren få bort alla människor från lägret. Polisen hänvisar till Kronofogden. Men Kronofogden kan inte avvisa någon utan att de känner till identiteten på alla. Och Malmöpolisen vägrar hjälpa till att identifiera folk.

– Jag kan inte beordra mina poliser till en tjänsteåtgärd om jag inte vet att jag har rätt att utföra den. Och när vi kollade upp det med våra jurister så fick vi beskedet att vi inte får identifiera människor i det syftet åt någon annan, säger polismästare Mats Karlsson vid Malmöpolisen.

"Ingen hållbar situation"

Polismästaren kallar situationen för ett moment 22 och efterlyser tydligare besked från politiker.

– Det är inte hållbart den situation som vi har nu kring Industrigatan. Vi i samhället måste bestämma oss för hur vi vill ha det.

I april beslutade Miljöförvaltningen att själva försöka avhysa migranterna, men kommunen stötte på motstånd. Aktivister överklagade beslutet och fick rätt av länsstyrelsen som skrev att varje person måste identifieras för att kunna avhysas. Rado Poeo vet att många är kritiska till EU-migranterna och lägret, men han säger att de inte har något val.

– Vi är inte djur. Vi är människor också. Vi kunde inte stanna i Rumänien med en månadslön på 1500 kronor. Vi vill hålla platsen ren, men vi gör också misstag, vi är inte perfekta, säger han.