Vårt arbete omfattas redan nu av en rad regelverk, vilka utgör grunden för vårt program:

* Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
* Radio- och TV-lagen (RTL)
* SVT: s sändningstillstånd (ST)
* SVT: s interna riktlinjer
* Spelregler för press, radio och TV

Enligt sändningstillståndet åligger det SVT att bland annat granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna.

Denna skyldighet innebär att program kan ha en kritisk infallsvinkel utan att därför strida mot kravet på opartiskhet.

Vi har detta granskande uppdrag.

Vi blottlägger missförhållanden vilket kan leda till långtgående konsekvenser för personer, företag och organisationer. Vi tränger in i komplexa samhällsfrågor, vilket gör att det inte enbart räcker med att återge vad två motstridiga parter säger. Vi ställs också inför ett allt hårdare motstånd. Makthavare medietränas och PR-firmor anlitas för att bemöta granskningen.

Vi behöver därför mer detaljerade riktlinjer än de föreliggande regelverken. Dessa riktlinjer är tänkta som ett stöd för medarbetarna i arbetet. Inga skrivna riktlinjer kan dock täcka alla de problem som uppstår i arbetet.

I vissa situationer, där stort allmänintresse föreligger, kan det vara motiverat att göra avsteg från dessa riktlinjer. Om möjligt ska då medarbetaren först samråda med sin arbetsledare.

Vara oberoende
Trovärdigheten kräver att vi står fria från bindningar. Vårt oberoende kan ifrågasättas även om vi själva uppfattar oss som fria från andra intressen.

En medarbetare får därför inte ta uppdrag från utomstående utan att först samråda med sin chef. Bindningar som kan tänkas påverka trovärdigheten ska meddelas arbetsledaren. Det kan gälla ideella uppdrag, aktieinnehav, vänskapsrelationer eller andra omständigheter som kan tänkas påverka medarbetarens trovärdighet i arbetet.

Om vi väljer att sända material som tagits fram av utomstående part, exempelvis en intresseorganisation, ska vi i programmet tydligt redogöra för omständigheter och motiv.

Skydda känslig information
Omsorg om källor och hemligt material är en förutsättning för vårt granskande arbete. Inom Uppdrag granskning hanterar vi information med stor sprängkraft och känsligt innehåll. Varje medarbetare ska vid början av sin anställning informeras om vikten av sekretess och kravet på att skydda källor. Detta för att garantera vår källors anonymitet men också för att göra det möjligt med ett öppet och generöst klimat mellan medarbetare på våra redaktioner. Vid minsta tveksamhet om information omfattas av sekretess ska varje medarbetare samråda med sin redaktör innan den på något vis lämnar redaktionen.

RESEARCH

Pröva hypotesen
Vårt uppdrag är att ta reda på hur det verkligen förhåller sig inom de områden vi granskar. Under researchen är det lika viktigt att ta fram uppgifter som talar emot vår hypotes som de som talar för.

Uppträda på fältet
Vi ska på fältet visa gott omdöme och känna till hur lagen reglerar vårt arbete.

Det finns i lagen två regler om fotograferingsförbud:

* Vi får inte fotografera inne i rättssal.
* Vi får inte fotografera militära eller civila skyddsobjekt om fotoförbud råder.

Bara på dessa platser finns det ett lagstadgat fotograferingsförbud. Tänk dock på att upphovsrättsliga regler kan gälla för fotografering av upphovsrättskyddade verk, exempelvis tavlor, fotografier och installationer.

Vi är inte i alla lägen skyldiga att informera om att vi fotograferar. På direkt fråga om vi fotograferar ska vi svara sanningsenligt.

I övrigt gäller att vi får ta bilder där vi får vistas. Även här finns det två regler:

* Den som utan lov går in eller stannar kvar i annans bostad gör sig skyldig till hemfridsbrott. Som bostad räknas även hotellrum, tält och trädgård. I praktiken innebär det att vi kan ringa på dörren till en villa men inte utan lov gå runt på tomten.

* När det gäller andra platser som disponeras av någon, som exempelvis affär, kontor, fabrik, bondgård, skola, restaurang eller hyreshus, gäller att man måste ha ett behörigt ärende för att få gå in eller stanna kvar. Annars gör man sig skyldig till olaga intrång.
I båda fallen måste vi respektera en uppmaning om att lämna platsen.

Informera om medverkan
Enligt Spelreglerna och SVT:s policy ska vi tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.

Personer som uttalar sig i reportage ska så långt möjligt informeras om sin medverkan i programmet. Detta gäller även bandade telefonsamtal.

Ta särskild hänsyn
TV-sändningar har stor genomslagskraft. Detta gäller inte minst Uppdrag gransknings program. Därför ska vi visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt, exempelvis minderåriga.

Använda anonym källa
Löfte om anonymitet kan vara en förutsättning för att en person ska ge oss uppgifter om missförhållanden. Dessa uppgifter ska prövas extra kritiskt just med tanke på att källan inte behöver stå för dem offentligt.

Om vi låter en anonym källa framföra kritik eller anklagelser i programmet bör vi tala om varför vi gör det och varför vi bedömer källan som trovärdig. Uppgifter från anonym källa ska så långt möjligt stödjas av annan dokumentation.

Ett löfte om anonymitet måste enligt lag hållas. Tystnadsplikt gäller även i de fall man av omständigheterna haft skäl att förstå att källan vill vara anonym. En medarbetare som röjer sin källa riskerar fängelse i upp till ett år.

Anteckningar och band med uppgifter som kan tänkas röja källan ska alltid förvaras inlåsta.

Dokumentera arbetet
Genom att föra anteckningar och banda telefonsamtal dokumenterar vi vårt arbete. Det är viktigt att i efterhand kunna redogöra för hur och när information togs fram. Om någon frågar om vi bandar svarar vi sanningsenligt.

Uppge identitet
Vi presenterar oss generellt som medarbetare på Uppdrag granskning eller på SVT.

Det kan dock vara motiverat i det granskande arbetet att inte uppge sin identitet som journalist. Så kan exempelvis vara fallet när medarbetaren ringer ett företag för att tala med en möjlig källa.

Arbeta med dold kamera
Vi använder dold kamera när det är enda möjligheten att avslöja allvarliga missförhållanden. SVT:s policy är att dold kamera ska användas med stor restriktivitet.

Detta krävs, enligt SVT:s riktlinjer, för att kunna motivera dold kamera:

* Det är ett avslöjande av oavvisligt stort allmänintresse.
* Det är enda metoden för att kunna göra avslöjandet.
* Den avslöjade erbjuds förklara/försvara sig i samma program.
* Den dolda inspelningen kompletteras med tillgängligt material från öppna källor.

Det dolt inspelade materialet vägs mot allmänintresset på ett sådant sätt att granskad person drabbas så lite som möjligt. Personen ska, i görligaste mån, erbjudas ta del av dold inspelning som är avsedd för publicering.

Beslut om användande av dold kamera ska godkännas av projektledaren.

Publicera dold telefoninspelning
Dold inspelning av telefonsamtal kan publiceras för att belägga ett missförhållande. Det kan exempelvis ske när ansvarig part vägrar att ställa upp på intervju inför kamera. Då kan vi istället välja att låta parten komma till tals genom ett bandat telefonsamtal, även om denne inte informerats om att samtalet bandats. Publicering av sådan dold inspelning kan enbart motiveras med att andra alternativ är uttömda och att ett stort allmänintresse föreligger.
Personen ska så långt möjligt före sändning informeras om publiceringen. Personen ska även erbjudas möjlighet att ta del av vilka uppgifter från telefonsamtalet som publiceras.

Utkräva ansvar
Ansvarsutkrävande är en grundsten i vår journalistik. Det innebär att person, myndighet, organisation eller företag som är ansvarig för ett missförhållande identifieras och ställs till svars.

Kravet på opartiskhet i sändningstillståndet innebär bland annat att en klart utpekad part som utsätts för kritik ska ges möjlighet att försvara sig. Om allvarlig kritik ges på flera punkter så ska parten erbjudas möjlighet att bemöta dessa.

Ibland uppstår problemet att en ansvarig part inte vill bemöta kritiken. Om vi då väljer okonventionella metoder - exempelvis fortsätter filma när ansvarig konfronterad person ber oss sluta - förklarar vi vårt agerande för tittarna.

Om den ansvariga inte vill uttala sig gör vi vad vi kan för att redogöra för dennes argument så vitt de är kända. En parts vägran att uttala sig kan dock inte förhindra sändning.

Det är angeläget att så långt möjligt dokumentera försök att erbjuda ansvarig person en kommentar genom att referensbanda och notera datum och tid.

Ifrågasätta alla
Vår grundhållning är att värna om den som drabbas av det missförhållande vi synar. Men denna persons trovärdighet stärks inte av hovsamma och okritiska frågor.

Genom ett kritiskt förhållningssätt även mot den drabbade ökar trovärdigheten i reportaget.

REDIGERING OCH PUBLICERING

Dra slutsats
Vårt uppdrag att blottlägga missförhållanden gör att varje reportage bör innehålla en slutsats om missförhållandets art och uppkomst, vem som är ansvarig för missförhållandet samt vem som kan rätta till det.

Ett granskande reportage utan slutsats riskerar att bli en ointressant uppräkning av faktauppgifter. Det är vår skyldighet att berätta för tittarna vad uppgifterna betyder och hur vi kommit fram till slutsatsen.

Kontrollera reportaget
Vårt program ska leva upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Det åligger därför medarbetaren och redaktören att före publicering göra en noggrann genomgång av reportaget. Vid denna granskning ska sakuppgifter kunna verifieras med dokument.

Här är frågor att ställa vid genomgången:

Saklighet
* Är alla sakuppgifter korrekta?
* Är alla påståenden välgrundade?
* Saknas uppgift som kan vara väsentlig?

Opartiskhet
* Ger vi en balanserad bild?
* Tar vi ställning i någon fråga?
* Får alla som kritiseras komma till tals?
* Får kritiserad bemöta all allvarlig kritik?

Publicera namn
Vi har i uppdrag att granska personer i maktposition. En persons ställning i samhället är en viktig faktor vid bedömning av publicering av namn eller uppgifter som gör att en person kan identifieras. Enligt sändningstillståndet krävs det ett oavvisligt allmänt intresse för att hänsyn till den personliga integriteten ska få ge vika.

Enligt lag kan en uppgift som innebär förtal publiceras om det är försvarligt och om uppgiften är sann eller om det finns skälig grund för den.

De komplicerade regelverken gör att varje fall måste bedömas för sig.

Avidentifiera ordentligt
Avidentifiering bör diskuteras i ett tidigt skede. Detta bland annat för att kunna ta hänsyn till avidentifiering redan vid inspelningstillfället.

Avidentifiering måste göras omsorgsfullt. Det är inte bara utseende och röst som gör att en person kan identifieras utan också frisyr, kläder, smycken, tatueringar, rörelsemönster etc. Beakta också den miljö där inspelning sker så att den inte leder till att personen kan identifieras.

Visa öppenhet
Vi ska visa öppenhet med hur vi arbetar. Det innebär bland annat att vi publicerar metodbeskrivningar på vår webbplats. Där publiceras också statistiska sammanställningar och annat underlag till våra TV-reportage.

När det är journalistiskt motiverat publicerar vi också andra delar av det redaktionella materialet på webbplatsen, exempelvis delar av en intervju som inte visas i TV.

Medge misstag
Vi medger när vi har gjort misstag i programmet. Ett sakfel ska rättas snabbast möjligt, ett så kallat beriktigande. Har någon inte fått bemöta kritik i programmet lämnas snarast plats för ett genmäle.

Korrigeringar publiceras också på vår webbplats under vinjetten "Rätt ska vara rätt". Där publiceras även Granskningsnämndens beslut rörande vårt program.

RIKTLINJER OCH REGELSAMLINGAR
Radio- och TV-lagen, Sändningstillståndet, Spelregler för press, radio och TV: Läs mer om regelsamlingar på svt.se