Foto: SVT

Rikskriminalpolisen: polismetoder grogrund för spänningar i Husby

Våren 2013 bidrog polisens förändrade arbetsmetoder till ökad social spänning i bland annat Husby. Det blev en av orsakerna till upploppen i maj samma år - det anser Rikskriminalpolisen i en analys som Uppdrag granskning tagit del av.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
Johnny Lindh har tidigare varit närpolischef i Rinkeby och Tensta. Och leder ett EU-projekt för att förebygga och ingripa mot upplopp likt det i Husby förra året.
Johnny Lindh har tidigare varit närpolischef i Rinkeby och Tensta. Och leder ett EU-projekt för att förebygga och ingripa mot upplopp likt det i Husby förra året. Foto: Lars Hogeus
Niclas Andersson är chef på närpolisen Västerort.
Niclas Andersson är chef på närpolisen Västerort. Foto: Lars Hogéus / SVT
Fahd Luyombya arbetar som kontaktperson mellan fastighetsbolag och ungdomar i Husbyområdet.
Fahd Luyombya arbetar som kontaktperson mellan fastighetsbolag och ungdomar i Husbyområdet. Foto: Lars Hogéus / SVT
Niklas Svensson på Expressen var en av de som sände live under de oroliga dagarna i Husby 2013.
Niklas Svensson på Expressen var en av de som sände live under de oroliga dagarna i Husby 2013. Foto: Lars Hogéus / SVT

– Man har tagit fram så kallade target-listor på individer. Och det kan ju då uppfattas av vissa kolleger att nu är det fritt fram att kontrollera dem när som helst och var som helst, säger Johnny Lindh, poliskommissarie i Västerort i Stockholm.

Andra orsaker som tas upp i Rikskriminalpolisens analys är ”kända lokala kriminella ledargestalter”, mediernas rapportering samt organisationen Megafonen och dess medlemmar.

Ändrade polismetoder
Polisen har själva analyserat orsakerna till varför oroligheterna startade i Husby i maj 2013.

"Fokuserade insatser medför också att individer upplever sig kontrollerade i allt större utsträckning, något som också upplevs som trakasserier.", skriver Rikskriminalens utredare i dokumentet "Analys rörande orsaker till social oro maj 2013". Och de klassar påverkansgraden som "hög".

Förändrad prioritering av yttre polispersonal i berörda närpolisområden leder till försämrad förmåga tillsocial kontakt och minskat förtroende.

Ändrade metoder med ökade person- och fordonskontroller anses också vara en delförklaring. De ökade kontrollerna lämnade färre resurser till relationsbyggande med resultatet att unga Husbybor kände sig trakasserade.

– Om intentionerna från statsmakterna är att man ska öka utredande och lagföring, så har man ju lyckats, men då är det ju på bekostnad av den andra delen, säger Johnny Lindh.

Han har tidigare varit närpolischef i Rinkeby och Tensta. Och leder ett EU-projekt för att förebygga och ingripa mot upplopp likt det i Husby förra året.

– Det är hela tiden en balansgång, ju mer polisen trycker på och är repressiva, desto mer motstånd blir det i de här områdena. Och det kan vi se internationellt också, säger Johnny Lindh.

Sedan 2007, då man började föra statistik, har kontrollerna av både personer och fordon ökat med nästan 40 procent i Stockholms västra förorter. Det visar siffror som Uppdrag granskning fått från Västerortspolisen.

– De kommer hit och gör det de ska göra och sen åker de hem. Och jag tror att som polis är det viktigt att bygga ett förtroende, säger Fahd Luyombya, som arbetar som kontaktperson mellan fastighetsbolag och ungdomar i Husbyområdet.

Upploppen planerade
Polisens egen analys är att upploppen var planerade, och att ”kända lokala kriminella ledargestalter” hade en roll som pådrivare. Våren 2013 ökade spänningarna framför allt mellan småkriminella ungdomar och polisen. Enligt dokument från Rikskriminalpolisen berodde det alltså i hög grad på polisens eget arbetssätt, med riktade insatser och ökade personkontroller.

Något som många unga män i Husby också påstår. Metoderna får dem att känna sig trakasserade. Men ingen av de som deltog under upploppen vill låta sig intervjuas av Uppdrag granskning.

Fahd Luyomba har ett kriminellt förflutet. Men han känner igen sig även om det är ett liv han har lämnat bakom sig.

– Ja, om jag kan utgå från mig själv, jag har varit med några vänner i Kista galleria mitt i julruschen. 20-30 poliser kommer och visiterar oss öppet, mitt i julruschen. Ställer oss mot väggen, filmar oss och håller på. Alltså det där är trakasserier enligt mig, säger Fahd Luyombya.

Mediernas rapportering
Upploppen fick global medial uppmärksamhet. Niklas Svensson på Expressen var en av de som sände live under de oroliga dagarna.

– Väldigt många journalister, internationella journalister var på plats. Det brittiska utrikesdepartementet, USA:s ambassad i Sverige, Nya Zeelands ambassad i Sverige alla varnade sina medborgare i Sverige för att åka ut och befinna sig i Stockholms södra, eller västra förorter. Det var naturligtvis självklart för oss att rapportera om detta, säger han.

Den massmediala uppmärksamheten bedöms även ha bidragit till den sociala orons utveckling. En åsikt som också återfinns hos ortsbefolkningen.

– Jag har inte själv stött på den bilden tidigare innan du nämner den här, att människor skulle ha blivit triggade, men om någon blev det så kan jag bara beklaga, men jag tycker ändå det var rätt att rapportera därifrån, säger Niklas Svensson.

Megafonen
En aktör som enligt polisen ska ha spelat stor roll är Megafonen, en organisation som säger sig samla unga förortsbor i kampen för social rättvisa. En knapp vecka före upploppens utbrott dog en 68-årig man efter att han skjutits under en polisinsats i Husby. Megafonen anklagar då polisen för mord i en artikel på SVT Debatt och arrangerar en demonstration mot polisvåld. Dödsskjutningen ses av många som en tändande gnista till upploppen.

– Jag tror snarare att man använder den typ av händelse som en ursäkt för att faktiskt dra igång. Jag tror det är större än så. Jag har ju ändå hört en del beskriva att egentligen struntar man i vad som hände i lägenheten utan det var en orsak till att vi faktiskt skapar någon slags legitimitet till att vi kunde starta dom här upploppen, säger Niclas Andersson chef närpolisen Västerort.

Enligt Rikskriminalpolisen finns det viss underrättelseinformation om att ”individer från Megafonen deltagit och uppmanat andra att delta i oroligheterna”, något somföreträdare från organisationen har tillbakavisat.

Av polisens mötesprotokoll framgår att man sökte dialog med Megafonen för att trappa ner konflikten, men att man inte lyckades få kontakt.

Uppdrag granskning har visat kvällens reportage för företrädare för Megafonen för en kommentar men de har tagit ett kollektivt beslut att inte säga något.

Uppdaterad: förtydligande om polisens analys med citat.