Så gjordes reportaget ”Shahada (martyrskap)”

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Hur fick ni idén till reportaget?

Efter att vi i våras gjorde programmet om jihadisten Bilal (Uppdrag granskning 21/5 2014), en kille från en Stockholmsförort som rekryterades till att göra jihad i Syrien och sedan dog efter sin första strid, hade vi en del kontakter inom den radikalislamistiska miljön. Det var en sådan kontakt som reportern Sanna Klinghoffer under lång tid bearbetade för att försöka få en intervju. Vi följer ämnet kontinuerligt och jobbade i höstas med research för ett kommande program om jihadister, då Sanna fick möjligheten att intervjua ”Adam”.

 

Vilka arbetsmetoder och vilken typ av källor använde ni?

Det var ett långt och enträget arbete för att vinna ”Adams” förtroende. Möten, samtal och mejlväxling.

Parallellt arbetade vi med att ta fram så mycket fakta som möjligt om ”Adam” och hans tid i Syrien från andra oberoende källor. Där hade vi tillgång till såväl öppna som hemliga källor, muntliga kontakter och information från bland annat sociala medier på nätet. En hel del filmmaterial i programmet kommer från Islamiska statens egen medieavdelning, annat från al-Qaidas motsvarighet.

 

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Vi hade planer på att komplettera intervjun med ytterligare delar, men en tid efter intervjun bröt ”Adam” kontakten med Uppdrag granskning. Trots ihärdiga försök att återuppta kontakten så valde ”Adam” att hålla sig undan.

 

Vilka deltog i arbetet?

Reporter var Sanna Klinghoffer, researcher Magnus Sandelin, huvudfotograf och redigerare var Jan Eliasson, Ola Christoffersson filmade intervjun med Shiraz Maher, redaktörer har varit Marcus Purens och Nadja Yllner, grafiken gjorde Sírnir Einarsson.

 

Hur lång tid tog arbetet?

Cirka två månader.