Vi börjar fundera över hur vi skulle kunna kontrollera saken. Först gällde det att ta reda på vilka bestämmelser som gäller för statsbidrag för utlandssvenska elever. En snabb koll med Skolverket gav denna information:

Statsbidrag ges för utlandssvenska elever i stället för kommunal ”skolpeng” och innefattar tre delar:

- utbildningsbidrag (motsvarar kommunal ”skolpeng”)

- internatbidrag

- extra bidrag till skolverksamheten (bidrag för ”flexibel skolverksamhet” som man kallar det på utbildningsdepartementet).

Totalt sett utgör statsbidraget betydligt mer pengar än vad skolan skulle få från elevens hemkommun om eleven räknades som svensk. Skolan kan aldrig få både kommunal skolpeng och statsbidrag för samma elev.

Skolverket säger också att de aldrig kontrollerar att de elever som riksinternaten uppger som utlandssvenskar också faktiskt är det i verkligheten. Man litar helt enkelt på skolledningens egna uppgifter.

Vi insåg snabbt att här fanns det en möjlighet att tjäna pengar för den som vill fuska genom att uppge för många utlandssvenska elever, eftersom statsbidraget i genomsnitt är nästan dubbelt så stort som den kommunala skolpengen.

Hur skulle vi gå vidare?

Vi började med att hos Skolverket hämta ut de underlag som Lundsberg lämnade in när de begärde statsbidrag från och med höstterminen 2008 till och med höstterminen 2011.
Vi förstod snabbt att underlagen är enkla till sin karaktär; skolan har helt enkelt lämnat in klasslistor för varje termin och där skrivit "UI" efter namnen på de elever som är utlandssvenska och bor på internat.

De har också gjort en enkel summering över hur många elever som är utlandssvenska varje termin, och så har ekonomichef eller rektor skrivit under. Tydligt och klart.

Vi bestämde oss därför för att ta reda på om dessa elever faktiskt var utlandssvenska eller inte. Först kontrollerade vi vad lagstiftningen säger. Hur definieras vem som är utlandssvensk elev?

Enligt skollagen är en elev utlandssvensk om båda vårdnadshavare vistas stadigvarande i utlandet och minst en är svensk medborgare. (I en författningskommentar används ordet båda vårdnadshavare tydligt. Där skriver lagstiftaren också att ”Om en vårdnadshavare vistas utomlands men den andre är bosatt i Sverige ingår eleven inte i kategorin utlandssvensk elev.”
I en av förordningarna sägs dock att en elev kan räknas som utlandssvensk under hela sin utbildningstid om båda vårdnadshavarna var stadigvarande utomlands vid utbildningsstarten men senare har flyttat hem till Sverige.

Vi bestämde oss för att först kontrollera var föräldrarna till de elever som Lundsberg fått statsbidrag för som utlandssvenska är folkbokförda innan och under deras barns hela studietid på Lundsberg.
Bland eleverna med statsbidrag sorterade vi ut dem som haft minst en förälder skriven i Sverige under perioden. Men folkbokföringsuppgifterna räcker inte, man kan nämligen vara folkbokförd i Sverige och ändå vistas stadigvarande utomlands.

På det här sättet fick vi dock fram en hanterlig mängd föräldrar att kontakta och fråga var de bott.

Eftersom vi i det här skedet inte ville att skolan skulle känna till vår undersökning gjorde vi en telefonenkät som också tog upp andra frågor.

Vi frågade varför man valt Lundsberg för sitt barn, om man bott utomlands i starten av barnets utbildning och senare, om man varit nöjd med skolan eller inte?

På detta sätt fick vi fram dels specifik information om eleven kan räknas som utlandssvensk eller ej, men vi fick också allmänna uppgifter om hur föräldrarna ser på skolan vilket tjänar som bakgrund till vårt första reportage. (Det är också så att många av föräldrarna är mycket nöjda med Lundsberg.)

Efter att vi intervjuade föräldrarna sållade vi bort alla de fall där det finns minsta otydlighet om huruvida någon ska räknas som utlandssvensk elev eller inte. Ändå visar det sig att i drygt en fjärdedel av de 141 fallen så har Lundsberg felaktigt begärt statsbidrag, vilket motsvarar cirka 3 miljoner kronor.

Dessa 3 miljoner kronor i statsbidrag borde Lundsberg alltså inte fått. I stället skulle skolan ha fakturerat elevernas svenska hemkommuner och erhållit skolpeng för varje elev. Denna skolpeng är i genomsnitt hälften så stor som statsbidraget.

I flera av de fall vi har hittat där Lundsberg felaktigt fått statsbidrag så bör det ha varit helt självklart för skolan att elevens båda föräldrar inte vistats utomlands. Till exempel är barnen till en av skolans egna anställda registrerade som utlandssvenska, trots att deras mamma alltså både bor och arbetar på Lundsberg under denna tid.
I ett annat fall är en av föräldrarna välkänd chef för en svensk myndighet, och därför uppenbart verksam och bosatt i Sverige.

Vi kan alltså nu belägga att Lundsberg begär statsbidrag som de inte har rätt till, för elever som inte är utlandssvenska. Men här föds också tanken om ett riktigt långskott. Det kan väl inte vara så att man dessutom har skickat fakturor för skolpeng till dessa elevers hemkommuner i Sverige för få dubbla bidrag?

Hur kan man se om det finns ett fusk med dubbla bidrag?

Vi gick igenom folkbokföringshistoriken och listade hemkommunerna för de elever som skolan fått statsbidrag för som utlandssvenska.
Sedan skickade vi en skriftlig förfrågan till samtliga hemkommuner om vilka elever de har betalt ersättning för grundskole- och gymnasieutbildning vid Lundsberg för.

Så småningom begärde vi också ut de fakturor som Lundsberg skickat till de berörda kommunerna.

Det visade sig då att vid 13 tillfällen har Lundsberg fakturerat en kommun för skolpeng samtidigt som man begärt och fått statsbidrag för samma elev, under de 3,5 år som vi tittar på. Samtliga fakturor har genom åren haft ekonomichefen som referens.

Vi kan nu alltså belägga att Lundsberg regelbundet fått statsbidrag på felaktiga grunder, men också att man vid upprepade tillfällen har skickat fakturor till kommuner för samma elever och därmed tillskansat sig dubbla bidrag.

Kommentar:

Vi har även granskat de andra två riksinternaten, Grennaskolan och Sigtuna Humanistiska Läroverket, under ett år. På Sigtuna, som har runt 160 utlandsvenska elever per år hittade vi sex fall. Och på Grennaskolan hittade vi bara ett fall, och de har runt 70 utlandssvenska elever.

Totalt har riksinternaten erhållit över 90 miljoner i statsbidrag de senaste åren.

Research: Marit Strindlund och Herman Reuterswärd

Reporter: Karin Mattisson