Subventionerat fett och dyr frukt

För en bättre hälsa måste vi äta mer frukt och grönt och mindre fet mat. Samtidigt uppmuntrar EU:s jordbrukspolitik oss att göra precis tvärtom. Varje år producerar EU:s mjölkbönder 500 000 ton smör som ingen vill ha, medan överskottet på frukt och grönt förstörs för att hålla priserna uppe.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

(Sändes 2003)

Var femte liter mjölk som produceras inom EU är överskott och för att bönderna ska få lika mycket betalt för den litern uppmuntras konsumtionen av feta mjölkprodukter genom olika subventioner. 95 procent av befolkningen äter mer mättat fett än vi borde, ändå sänks priset på glass, smör och grädde genom subventioner.

Ett annat sätt att minska på mjölköverskottet är att subventionera mjölken som serveras skolbarnen. För standardmjölken får skolan 1,97 kronor per liter, för mellanmjölken 1,58 kronor och för lättmjölken 1,30 kronor per liter. EU-parlamentarikern Marit Paulsen (fp), som arbetar med miljö-, konsument- och folkhälsofrågor är mycket kritisk till subventionerna inom EU:s jordbrukspolitik.

- Man får mer pengar ju fetare mjölka man serverar. Det går stick i stäv med alla folkhälsorekommendationer och det är helt absurt, säger hon.

Frukt och grönt borde vi istället äta dubbelt så mycket av. Anledningen till att det för många inte blir av är att frukt kostar mer än godis. Det överskott av frukt och grönt som produceras inom EU, bidrar inte till att sänka priserna.

Tvärtom betalar EU ut stora bidrag till bönderna för att förstöra överskottet. Bidragen kallas återtagsstöd och syftar just till att hålla priserna uppe. I Spanien förstörs exempelvis 6 procent av tomatskörden för att vi även i fortsättningen ska tvingas betala mellan 30 och 40 kronor per kilo.

Frukt marknadsförs inte heller i lika stor utsträckning som exempelvis glass eller godis. Mellan januari och augusti i år marknadsfördes färsk frukt för 23 miljoner kronor. Bara tuggummi marknadsfördes för 77 miljoner och glass för 137 miljoner kronor.

- Det är bara bönderna som tjänar på frukt och grönt. Livsmedelsindustrin har väldigt liten roll där, men det är de som sitter på marknadsföringen, säger Liselotte Schäfer Elinder, forskningsledare på Folkhälsoinstitutet FHI.

När FHI skickade sina kritiska synpunkter på EU:s jordbruksstöd till EU:s jordbrukskommissionär Frans Fischler, svarade han artigt och tackade för brevet. När Uppdrag granskning senare försöker få en intervju med honom, svarar hans talesman Gregor Kreuzhuber att Fischler inte vill medverka i en intervju eftersom FHI:s synpunkter är allt för långsökta och ekonomiskt osunda.

Gregor Kreuzhuber skriver att det en naiv uppfattning att tro att lägre priser på frukt och grönt kommer leda till en högre konsumtion. Fler föredrar helt enkelt McDonalds, är det EU:s fel?, lyder svaret från EU.

REPORTER: Nadja Yllner
RESEARCH: Sveneric Ericson
FOTO: Mats Lundblad
REDIGERING: Jörgen Nilsson

Text: Teresa Skeppholm