Men varför har vi då årstider?

Jorden roterar kring sin egen axel. Eftersom jordaxeln lutar så blir dygnets ljusa timmar fler under vår/sommar och betydligt färre under höst/vinter. Men den varmare/kallare årstiderna styrs i regel av vinkeln på den inkommande solstrålningen. På sommaren blir vinkeln mindre och solen värmer därför betydligt mer.

Januari-mars så går vi mot ljusare tider och dagarna blir allt längre. Den meteorologiska våren anländer nu vanligtvis Götaland och östra Svealand.

Vårdagjämning (20 mars)

Vid vårdagjämningen så blir natten och dagen ungefär lika långa. Jordaxeln är då varken riktad mot eller bort från solen.

April – juni så sprider sig vårens ankomst vanligtvis till hela landet. Även sommaren börjar normalt anlända redan första eller andra veckan av maj vid Götalandskusten.

Sommarsolståndet (20/21 juni)

Vid sommarsolståndet ”tittar” den norra hemisfären mot solen (jordaxeln är riktad rakt mot solen). Det blir då årets ljusaste dag och därefter går vi mot mörkare tider igen.

Juli – september så har i stort sett hela landet redan fått sommar, samtidigt som hösten börjar anlända västra Norrland från andra veckan i augusti.

Höstdagjämning (22/23 september)

Liksom vid vårdagsjämningen så är jordaxeln varken riktad mot eller bort från solen vid höstdagjämningen. Då blir natten och dagen ungefär lika långa återigen.

Oktober-december så sprider sig hösten söderut och någonstans i mitten av oktober så har hela landet fått höst. Samtidigt så tar nu vintern över, återigen med start i västra Norrland.

Vintersolståndet (21/22 december)

Vid vintersolståndet ”tittar” norra hemisfären bort från solen (jordaxeln är riktad rakt bort från solen). Det blir då årets mörkaste dag och därefter går vi mot ljusare tider igen. Därför är det också sommar och hög solskenstid på södra halvklotet när vi har vinter och liten solskenstid här hemma.

Alltså oavsett vilket väder vi har så beror årstiden av jordaxelns lutning.