Regn som regn tänker nog de flesta. Det spelar väl ingen roll vilken typ av regn det är? Men faktiskt har det väldigt stor betydelse. Framförallt för oss meteorologer eftersom det är betydligt svårare att göra prognos på skurar jämför med mer sammanhängande molnområden. Genom att bläddra i bilderna ovan få du en förklaring på vad skillnaden är mellan dessa två olika nederbördstyper.

Framtidens väder påverkar skurarna

I en ny studie som utförts vid Max Planck-institutet i Hamburg och som publicerats i Nature Geoscience ger en högre temperatur en påverkan på intensiva regnskurar.

Dels finns det en inre självorganisation i molnbildningen som gör att det under dagens lopp leder till färre men större och mer varaktiga regnskurar. Den här självorganisationen ökar vid högre temperaturer. Sedan har forskarna tidigare också kunnat påvisa att en ökad mängd vattenånga i atmosfären bör leda till kraftigare regnskurar. Den högre mängden vattenånga kommer automatiskt då värmen ökar eftersom en varmare atmosfär kan hålla på mer vattenånga.

Sammanhängande regn påverkas inte

Forskarna studerade också mer sammanhängande nederbördsområden som till skillnad från skurar är vanliga året om. I detta fall kunde dock inte forskarna finna något samband mellan ökad temperatur och kraftigare nederbörd.

Att studera regnskurar är dock komplext och fler studier behövs för att med säkerhet säga hur dessa skurar kommer att uppföra sig i ett varmare klimat.