I september kan vi få uppleva alltifrån gassande sol och full högsommar till ruggiga höststormar och första snön. Det är en månad som antingen blir ett tidigt startskott för höstens framfart ner över landet eller som i år, en enda lång förlängning av sensommaren.

En fjärde sommarmånad

Visst känns det som om september på senare år blivit allt varmare? Vilket gör att man kan hoppas på fint sensommarväder allt längre in i månaden i en allt varmare värld. Blickar man tillbaka på de senaste 10 årens septembermånader är det nämligen gott om övervägande varma månader såsom 2006, 2009, 2011, 2013, 2014 och 2015. På så sätt har jag fog för det många säkerligen känner, att september alltmer är en sommarmånad. Den fjärde svenska sommarmånaden i så fall, åtminstone i södra tredjedelen av landet.

Ta Göteborg som exempel: Efter 25 dygn är medeltemperatur 17,2 grader (mot normala 13,0 grader). Det värdet står sig bra jämfört med årets ”riktiga” sommarmånader: 17,5 grader i juni (normalt 15,6 grader), 18,0 grader i juli (normalt 17,0 grader) och 16,7 grader i augusti (normalt 16,2 grader). Ännu är det alltså varmare i Göteborg i september än det var i augusti. Halvvägs in i september var månadens medeltemperatur i södra halvan av landet allmänt högre än för motsvarande period i augusti, som ju inleddes kyligt.

Känslan av en fjärde sommarmånad har nog dessutom förstärkts av att det varit osedvanligt torrt och soligt, där torkan givetvis inte bara har gott med sig. I större delen av landet har det fallit hälften eller mindre än så av bruklig regnmängd. Dessutom har solen glatt i hela landet, vilket gör att septembers normala solskenstid redan passerats trots att flera dygn återstår. Molnen ser dock ut att ta över senare i veckan, så det blir nog inga nya solskensrekord. Visby och Växjö ligger dock skapligt bra till för rekord, så helt uteslutet är det kanske ändå inte?

Det finns givetvis undantag från ”varm september”-regeln, för på senare år har 2007, 2008 och 2012 varit delvis kallare än brukligt i delar av landet. Det finns heller ingen koppling att tala om mellan temperatur och nederbörd. Är det varmt kan det vara såväl blött (såsom det var i fjol) som torrt (som det var 2014). Inte heller när september varit kallare än brukligt finns koppling mellan temperatur och nederbörd.

Men inte en femte

Men maj då undrar säker någon? Om nu årstiderna förskjuts kanske maj kan räknas in som en sommarmånad också. På det blir mitt svar nej. Det är en stor skillnad på försommaren och sensommaren, och det är att naturen, och då främst allt vatten, är uppvärmt efter sommarmånaderna och därmed behålls värmen längre trots minskad solinstrålning. Trots att solen är uppe betydligt mer under försommaren är då främst kvällar, nätter och morgnar betydligt kyligare än under sensommaren.

Det finns ju en naturligt inbyggd fördröjning mellan solåret och väderåret. Sommarsolståndet inträffar vid midsommar, medan väderåret först vänder i slutet av juli eller början av augusti. Trots att vi har lika mycket solinstrålning i slutet av april som i slutet av augusti är ju vädret helt annorlunda.

Sicken värme

Det många lär minnas länge är värmen som härskade en bit in i månaden. Den 7–11 och den 13–15 september var högsommarvarma. Toppnoteringen blev hela 28,2 grader i småländska Målilla den 15 september. Det är den högsta septembertemperaturen i landet sedan den var 29,0 grader i Hemse på inre Gotland den 1 september 1997. Det svenska rekordet är för övrigt 29,1 grad i skånska Stehag den 1 september 1975.

På många håll i Götaland och södra Svealand upplevde man de varmaste septemberdagarna på åtskilliga decennier. De flesta temperaturrekorden för september är givetvis från månadens inledning, så det var bara en plats med minst 100-årig mätserie som lyckades sätta nytt månadsrekord: Ulricehamn med 26,9 grader den 15 september (mot tidigare 26,5 grader den 2 september 1906). Söker man bland statistikuppgifter för så sent som den 13–15 september kan man lägga till värmerekord för Örebro, Linköping, Borås, Göteborg, Växjö och Lund. För att hitta liknande värme så pass sent i september som i år behöver man backa tillbaka ända till den 16–17 september 1947.

Värmen dessa dagar la en stark grund till att månaden som helhet kommer bli varmare än normalt i hela landet. Medeltemperaturens avvikelse jämfört motsvarande dygn för referensperioden 1961–1990 ligger för den 1–25 september från cirka 2 grader över i nordöstra Norrland till dryga 4 graders avvikelse i västra Svealand och sydvästra Norrland. De avslutande dygnen kan bli avgöra för om det till och med varit en rekordvarm månad någonstans. Bland över 100-åriga mätserier ligger Skövde, Örebro och Malung bra till för rekord.

Efter en snabb framryckning för hösten i början av augusti har det sedan dess varit i stort sett halt. De senaste dygnen har dock hösten smygstartat igen och brett ut sig en anings över norra och mellersta Norrland.

Välkommet regn stjälper rekordchanserna

Hittills har det varit en extremt torr septembermånad. Mindre än 5 mm för 72 av 359 mätstationer runtom i landet (och i hälften har fått mindre än 10 mm), medan endast sju platser fått mer regn än brukligt så här långt in i månaden. Månadens största dygnsnederbördsmängd förtjänas att nämnas lite extra. Hela 54 mm föll i Stordalen-Midlanda den 3 september i samband med månaden hittills enda regnväder värd namnet. Hittills har det sammantaget fallit 56 mm där, så snacka om ketchup-effekt

Minst regn dessa första 25 dygn har Onsala i norra Halland och Fagerhult i östra Småland fått med endast 0,1 mm. Regn senare i veckan kommer dock med allra största sannolikhet ”förstöra” möjligheten till nya torr-rekord för månaden som helhet. Regnet är ack så efterlängtat och välkommet, men för en statistik-nörd som mig hade det gärna fått vara uppehåll ett par dagar till. Får återkomma i den slutliga krönikan senare i veckan hur det till slut blev med septembernederbörden.