Det blåste storm av och till i fjällen när milda västvindar härskade under delar av februari, främst den 5–11 då medelvinden till och med nådde orkanstyrka vid några tillfällen.

Mycket milt och övervägande torrt

Frånsett några inledande dygn har nästan alla februaridygn så här långt varit varmare än normalt. Det gör att medeltemperaturen efter 24 av månadens dygn ligger 3–7 grader över det som vanligt är i februari, med störst avvikelse jämfört det normala i östra Norrland. Dock står sig årets februari slätt mot fjolårets rekordvärme.

I stora delar av landet har mindre regn och snö än brukligt fallit hittills i februari. det finns dock ett stort undantag, och det är delar av Lapplandsfjällen som istället fått mycket mer nederbörd än normalt, och det naturligtvis beroende på att västvindar varit flitigt förekommande under månaden.

Snö och kyla inledde

Ett omfattande snöväder berörde så gott som hela landet under månadens inledande dagar. Snöflingorna trivdes bäst att falla ner över Norrbotten, där det på många håll var över en meter djup snö med kulmen omkring den 3 februari. Den dagen uppmättes exempelvis hela 113 cm djup snö på Luleå flygplats, vilket är det största snödjupet där sedan mätningarna inleddes 1945. Tidigare var det största snödjupet 111 cm från den 1 april 1966. Månadens största snödjup i olika landsdelar är hittills (och lär så förbli):

I norra Norrland 167 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 12 februari,

i södra Norrland 85 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen den 1–5 februari,

i Svealand 151 cm i Gördalen i norra Dalarna den 2 februari

och i Götaland 46 cm i Regna i Östergötland den 5–6 februari.

Gördalens notering är för övrigt det största snödjupet som uppmätts i Svealand i februari månad på över 60 år. Större delen av landet var snötäckt den 1–5 februari, med sedan kom mildluften och tärde hårt på snötillgången i främst söder.

Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna inträffade dessa snöiga och vintriga februaridygn:

I norra Norrland 36,1 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 4 februari,

i södra Norrland 31,7 minusgrader i Lillhärdal i Härjedalen den 5 februari,

i Svealand 30,7 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 5 februari

och i Götaland 12,1 minusgrader i Kosta i södra Småland den 3 februari.

Norska stormen Ole

Den 7 februari brakade en storm in mot Norge, och döptes till Ole där. Stormen tappade sedan lite av sitt sting när den drog vidare österut över Sverige. Det blåste dock orkanvindar som mest i Lapplandsfjällen, först på tidiga natten med 39 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen, och sedan 34 m/s i Stora sjöfallet 34 m/s i norra Lapplandsfjällen på eftermiddagen. Medelvinden i Stekenjokk kan säkerligen varit ännu högre då stationen slutade att rapportera strax efter midnatt den 7 februari.

Byvinden kulminera på kvällen den 7 februari med följande stormbynoteringar över inlandet:

30 m/s i Vajmat i mellersta Lappland,

29 m/s på Jokkmokk flygplats i mellersta Lappland,

28 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland,

27 m/s i Älvsbyn i södra Norrbotten,

27 m/s i Jäkkvik i mellersta Lappland,

25 m/s på Luleå flygplats i Norrbotten

och 25 m/s i Gällivare i norra Lappland.

Avblåsta tak, trädfällning och tusentals strömlösa blev följderna när stormen drog fram. Även om stormen slog värst mot Lapplandsfjällen och norra och mellersta Norrlands inland, och över hav nådde medelvinden storm vid Upplandskusten på morgonen den 8 februari.

Blåsten i fjällvärlden bestod även de följande dagarna, och i Stekenjokk noterades åter orkanvindar såväl kring midnatt den 9–10 februari som ett dygn därpå. Och på morgonen den 10 februari noterades också lokalt stormstyrka i byarna över inlandet med 25 m/s i Naimakka i nordligaste Lappland. Samtidigt noterades månadens högsta byvind i landet (oavsett stationens placering), 54 m/s i Tarfala i norra Lapplandsfjällen. Den stationen har ibland extremt byig vind, för samtidigt som byvinden var 54 m/s var medelvinden ”bara” 21 m/s.

För fjäll- och kuststationer är medelvind mest intressant, och varningskriterierna gäller därför bara medelvinden. Över inlandet däremot är byvinden intressantast, för det är byvinden som knäcker och fäller träd och vållar andra skador.

Rekordvärme

Efter stormen följde extremt milda västvindar, och som nyss nämnts även fortsatt blåsigt i fjällen. Mildluften kulminerade den 9–10 februari med över 10 grader varmt på sina håll. Här månadens (och årets) hittills högsta temperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland 12,1 grader i Karlshamn i Blekingen den 9 februari,

i Svealand 9,8 grader i Film i Norduppland den 10 februari,

i södra Norrland 10,7 grader på Sundsvall-Härnösand flygplats och i Sundsvall-Råsta i Medelpad i samband med månadens andra 10-graderstillfälle den 19 februari

och i norra Norrland 8,7 grader på Umeå flygplats i södra Västerbotten den 10 februari.

Lokalt slogs det till och med nya februarirekord. I Göteborg (med mätningar sedan 1859) var det 11,6 grader varmt den 9 februari, vilket är högre än deras tidigare februarirekord på 11,2 grader från 1998. Även Hanö utanför Blekings kust noterade med 10,2 grader den 9 februari nytt rekord (mot tidigare 10,0 grader från 1990), men där inleddes mätningarna först 1944.

I fjällen fäll det mycket nederbörd dessa dagar. Hemavan i södra Lapplandsfjällen fick exempelvis hela 103 mm på bara tre dygn (från morgonen den 9 februari till morgonen den 12 februari). Det är nästan dubbelt så mycket som de 53 mm man normalt får under hela februari månad. Här samtliga officiella dygnsnederbördsmängder på 30 mm eller mer hittills denna månad:

56 mm i Digernäset i Jämtlandsfjällen den 8 februari,

32 mm i Hemavan den 9 februari,

39 mm i Hemavan den 10 februari,

37 mm i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 10 februari

och 33 mm i Hemavan den 11 februari.

Kanske på plats med en påminnelse här: Nederbördsmängd dygnsvis räknas från morgon till morgon och dateras efter det datum där de flesta timmarna infaller. Temperaturdygnet däremot räknas från kväll till kväll.

Snödjupet ökade inte speciellt mycket i Hemavan dessa dygn eftersom det var så pass milt att i alla fall delar av nederbörden föll som regn.

Tidig vår efter ”ovinter” vid Götalandskusten

Kring månadsskiftet januari–februari och i början av februari ”vänder” det meteorologiska året om man ser på dygnsmedeltemperaturen. Solen står därefter allt högre på himlen och får dag för dag en alltmer påtaglig effekt. Enligt definition kan den meteorologiska våren inte göra entré förrän tidigast den 15 februari, och det är även det datumet som används som startdatum de gånger det finns stationer som aldrig enligt definition fått vinter. Tiotalet kuststationer i Götaland (från Fårösund på Gotland, via sydkusten och upp till Nidingen vid norra Hallandskusten) gick därför direkt från höst till vår den 15 februari. Med stadig mildluft avancerade våren snabbt norrut den 15–18 februari och la beslag på hela Götaland samt södra och östra Svealand. Det är på många håll en månad tidigare än brukligt.

Våren lär knappast nå längre norrut innan februari är över, men helt säker kanske man inte ska vara. Tyvärr är det ju också först i efterhand man med säkerhet kan fastslå om våren anlänt eller inte, för det är det första av de sju dygnen på raken med medeltemperatur över 0 grader som anges som startdatum.

Havsisen har till stor del lyst med sin frånvaro denna vinter, och efter att ha nått ett blygsamt maximum (delar av Bottenviken och norra Kvarken islagd) den 15 februari har utbredningen minskat under månadens andra halva.

Detta är bara en första och väldigt preliminär tillbakablick på februarivädret 2015. När februari blivit mars kommer min slutliga krönika att se dagens ljus söndagen den 1 mars.