Går det att fälla någon för de mord som Quick nu frias för?
Leif GW Persson åker till Dalarna för att titta närmare på ett av dem – mordet på den israeliske turisten Yenon Levi sommaren 1988. Och vad säger huvudpersonen själv om den intensiva debatt som pågått under hösten? Sture Bergwall som Quick numera heter, berättar i en exklusiv intervju om varför han erkände morden och vad som fick honom att till slut berätta sanningen.
Mordet på Yenon Levi
Den 11 juni 1988 hittades den israeliske turisten Yenon Levi mördad bredvid en skogsväg utanför Rörshyttan i Dalarna. Levi hade misshandlats svårt och flera av hans tillhörigheter – som en ryggsäck och en kamera – saknades. Runt omkring kroppen fanns en del spår, bland annat hittades ett par ganska unika glasögon men inget som omedelbart gick att knyta till en misstänkt gärningsman. Polisen stod egentligen utan några riktiga ledtrådar och fallet lades snart på is. Tre år senare hade emellertid en utredare upptäckt likheter mellan de upphittade glasögonen och de som bars av en utländsk man på dennes passfoto.
Efter närmare undersökningar konstaterade Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) att det sannolikt var samma glasögon och mannen – som då satt i häkte för ett annat våldsbrott – blev föremål för utredning. Trots att det då kom fram ett antal omständigheter som ytterligare pekade i riktning mot ”glasögonmannen” som han kom att kallas, så lades utredningen till slut på is. Mannen utvisades några år senare och därefter så det ut som att fallet skulle förbli ouppklarat.
Men under sommaren 1995 börjar Thomas Quick, som då redan erkänt ett stort antal mord och även dömts för några av dem, att antyda att han också låg bakom Yenon Levis död. Efter en lång och komplicerad utredning, där Quick en stor del av tiden lämnade uppgifter som var helt oförenliga med vad som faktiskt inträffat, började han till slut närma sig något som såg ut som ett någorlunda trovärdigt erkännande. I slutet av 1997 dömdes Quick i Falu tingsrätt för mordet. Efter att sedan Quick, eller Sture Bergwall som han egentligen heter, år 2008 tog tillbaka sitt erkännande, så har polisen i Falun blåst liv i den gamla förundersökningen igen.
Men är det möjligt att i dag lösa ett 24 år gammalt mord? Kan man titta på bevisningen med ny teknik och nya ögon? Och hur var det med ”glasögonmannen” – är det fortfarande ett relevant spår? Leif GW Persson reser upp till Rörshyttan för att på plats gå igenom vad som hände och vilken bevisning som idag kan vara av intresse.
Intervju med Sture Bergwall
Och vad säger då Sture Bergwall själv om den intensiva debatt som dominerat medierna under hösten? Och hur kom det sig egentligen att han erkände mordet på Yenon Levi? Veckans brotts Camilla Kvartoft fick en exklusiv intervju med Bergwall under en eftermiddag där han öppenhjärtigt berättar om tiden då han var Thomas Quick, landets genom tiderna mest skräckinjagande seriemördare och om tiden därefter då han erkände att allt bara varit ett enda stort påhitt.
Bildsköne Bengtsson
I säsongspremiären blir det även en historisk tillbakablick där Leif GW Persson berättar om en av landets mest legendariska brottslingar, nämligen Harald Bengtsson, mer känd under sitt smeknamn ”Bildsköne Bengtsson”. Landets tidningar hade i början av 1930-talet ett visst behov av att skapa en svensk motsvarighet till det amerikanska samhället riktigt stora skurkar, personer som Baby Face Nelson och John Dillinger, sådana som utnämndes till ”Samhällets fiende nr 1”. Bengtsson, som i allt väsentligt var en ordinär inbrottstjuv och kassaskåpssprängare, kunde inte riktigt leva upp till detta men i brist på annat så fick han och hans kumpan Tatuerade Johansson duga bra.
Tatueringar
Och på tal om tatueringar – hur kommer det sig egentligen att sådana kommit att så starkt förknippas med kriminalitet och fängelser? Camilla Kvartoft gav sig ut på stan för att träffa tatueraren DocForrest som vet en hel del om så kallade kåktatueringar och hon pratar också med polisen om hur tatueringar kan vara en tillgång när det gäller att identifiera brottslingar.
