30 liv i veckan-experterna: Så här kan personer som begår självmord tänka

30 liv i veckan med Jan Beskow, psykiater och suicidforskare SPIV.
30 liv i veckan med Jan Beskow, psykiater och suicidforskare SPIV.

Avsnitt två av serien 30 liv i veckan handlar om män och självmord. 70 procent av alla självmord i Sverige genomförs av män. Varför är det så många fler män än kvinnor? Hur kan omgivningen tyda allvarliga tecken? Det finns inga enkla svar och det är svårt att generalisera, men här svarar och reflekterar ett par av landets främsta experter på frågor i ämnet.

Hit kan du vända dig angående självmord och psykisk ohälsa

 

Sonny Wåhlstedt, förbundsordförande SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd)

70 procent av de som tar sitt liv är män, varför är det så tror du?

– Jag tror en bidragande orsak är att män i mindre utsträckning än kvinnor pratar om sina problem med vänner, partner eller söker professionell hjälp. Att det i sin tur handlar om större skamkänslor, en manlig norm om att som man ska man inte vara svag.

Behöver män med självmordstankar annan hjälp än kvinnor? Vad är din erfarenhet?

– Min erfarenhet är att män generellt skäms mer för att berätta om sin sårbarhet, det gör att samtalet kan behöva mer fokus på att normalisera kring begrepp som svag och manlighet, samt att stärka viljan att prata med sina närmaste och söka professionell hjälp. 

Är självmordstankar alltid kopplade till psykisk ohälsa, eller kan dessa tankar utlösas av andra situationer i livet?

– Suicidtankar kan uppstå akut i samband med till exempel skilsmässa, konkurs, arbetslöshet eller en närståendes död. Händelser som för de flesta skapar kraftig psykisk påfrestning.

Beroende på hur övriga livsfaktorer ser ut vid en sådan händelse så orkar vi bättre eller sämre att hantera den.

Anne Lundberg undrar i serien hur hennes pappa kunde ta sitt liv och om han tänkte på henne innan. Hur tänker personer som tar sitt liv tror du?

– Min erfarenhet är att personer som mår så dåligt att de har allvarliga tankar om att ta sitt liv, alltid tänker på sina närstående, och att man gör det utifrån två perspektiv.

Det ena handlar om att inte ta sitt liv för det lidande det skulle medföra för till exempel familj.

Det andra att man upplever sig som en belastning för sina närstående och att självmordet skulle sätta punkt för de närståendes lidande av att ha en närstående som mår dåligt.

 

Ludmilla Rosengren, läkare och KBT-terapeut:

Vilka varningstecken skall jag se upp med som anhörig eller vän om jag tror att en man i min närhet har självmordstankar?

– Det viktigaste är att prata öppet om det, oavsett kön såklart. ”Jag ser att du mår väldigt dåligt och jag blir orolig för dig. Behöver jag vara det? När du säger att det inte spelar någon roll, vad menar du då?” och så vidare.

Någon som visar hopplöshet och som drar sig undan ska man fortsätta att närma sig.

Vilka livskriser kan riskera att utlösa självmordstankar hos en man?

– Alla förstås men min erfarenhet är att risksituationer till exempel kan vara skilsmässa, ekonomiska svårigheter och arbetslöshet.

Är självmordstankar alltid kopplade till psykisk ohälsa, eller kan dessa tankar utlösas av andra situationer i livet?

– Självmordstankar och hopplöshetstankar kan utlösas av stark skam och skuld som kan uppkomma i samband med en akut kris.

Om man har negativa värderingar kopplade till att bli av med ett jobb kommer arbetslösheten att väcka stark skam som i sin tur kan utlösa självmordstankar.

När skall jag som man ta mina självmordstankar på allvar? Vilken hjälp kan jag få?

– Självmordstankar ska alltid tas på allvar. De visar att du är i en sårbar situation. Tankarna som sådana är inte farliga men om du agerar på dem kan en psykologisk olycka ske.

Hur tänker personer som tar sitt liv tror du?

– Personer som tar sina liv är just då uppfyllda av sitt eget mörker. Det är kaos och man har ett tunnelseende. Man har inte tillgång till hela sitt förnuft och ser inte konsekvenserna.

Just då tänker man att det är bättre för de anhöriga att man försvinner. Åtminstone så tänker man att det inte har så stor betydelse och att den egna smärtan är större.

 

Jan Beskow, psykiater och suicidforskare sedan mer än 45 år, suicidprevention i väst.

När skall jag som man ta mina självmordstankar på allvar? Vilken hjälp kan jag få?

– Människans problemlösande förmåga är mycket stor. Stannar du i grubbel över dina livsfrågor och inte vågar tala med någon om detta, då är det farligt. Särskilt om du tar till alkohol i stället för samtal.

Hur tänker personer som tar sitt liv tror du?

– Under utvecklingen av självmordstankar och planer förlorar en person ofta mer och mer kontakten med omgivningen. Medvetandet är fullt av ångest, depression, förtvivlan och tankar på döden. Tankar om att det är bäst för alla att jag dör, även för mina barn, dyker upp.

I detta så kallade skygglappsseende orkar man inte med att ta in eventuella konsekvenser för anhöriga. Detta är ingen brist på kärlek, det är brist på förmåga, brist på livskraft i just den stunden.

 

Marie-Louise Söderberg, beteendevetare med specialitet suicidprevention:

Det finns inga enkla svar och det är lätt att generalisera, men mansrollen kan vara livsfarlig.

Den stereotypa könsrollen för män handlar om kontroll, konkurrens och prestation. Män fostras till att vara starka, vilket i detta fall handlar om att inte visa känslor, inte gråta och klara av svårigheter själv utan hjälp. Allt för att inte visa sig svag. Det resulterar i att män alltför sällan talar om hur de mår och känner och kanske heller inte söker hjälp när de mår psykiskt dåligt.

Skammen över att inte ha kontroll, lyckas och kanske förlora driver dem till farliga val och livsfarliga handlingar.

Vi behöver uppfostra både våra killar och tjejer till att vara sig själva, att kunna och få visa alla känslor och att be om hjälp när man behöver. Det är inte svagt utan starkt!

 

Hit kan du vända dig angående självmord och psykisk ohälsa

 

Avsnitt två av 30 liv i veckan sänds med start den 27 april 2017 klockan 21.00 i SVT1 och i SVT Play.

Fakta om självmord:

  • Sedan 1980 har självmordstalet i Sverige sjunkit för samtliga åldersgrupper utom bland unga i åldern 15-24 år. Självmordsrisken ökar även bland äldre män över 80 år.  
  • 1554 personer tog sina liv i Sverige under 2015. Det är cirka 30 liv i veckan. Av de som tar sitt liv är cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Bland män 15-44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken. 
  • Forskning visar att det inte är farligt att prata om självmord. Genom att fråga, prata, berätta om andra lösningar och slussa vidare till hjälp kan du bidra till att förhindra att någon tar sitt liv.

Källor: www.mind.se, www.1177.se, www.ki.se, WHO, Suicidzero och NASP(Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa).

30 liv i veckan

Dokumentärserie om självmord med Anne Lundberg och Sofia Helin