”Jag är faktiskt inte lika orolig nu som när jag träffade Soran”

Mardo Kurdian i Absolut svensk.

I sista avsnittet av Absolut svensk reste Soran Ismail till Trollhättan där han bland andra träffade Mardo Kurdian som då var orolig för vad som skulle kunna hända i staden men som nu tycker att stämningen har förändrats.

Soran Ismail reste till Trollhättan bara månaderna innan den brutala attacken då två personer mördades på en skola. Där träffade han bland andra tauteraren Mardo Kurdian som är uppväxt i förorten Kronogården men som numera bor i centrum och har kunder från alla stadsdelar. Han berättade om hur snacket i staden går kring invandring och rasism.

I finalprogrammet av Absolut svensk, som spelades in i somras, säger du till Soran att det känns olustigt, som att något bubblar under ytan. Var kom den känslan ifrån tror du?

– Jag hade föraningar om att något dåligt skulle hända och upplevde att det fanns en aggressiv stämning i luften. Men att det skulle bli såhär extremt hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Ingen kunde förutspå att en ensam människa satt inne på ett sånt här hat och en sån plan.

Hur reagerade du när du fick höra om dådet i Kronogården?

–Det var chockartat. Först trodde jag att det var ett dåligt skämt, sen kom ett samtal från min sons skola. Han går inte på Kronogården, men jag kände direkt en sån fruktansvärd skräck.

Vad har hänt med stämningen i Trollhättan sedan dess?

– Mycket! Det märks tydligt i stan att man har tänkt efter. Folk liksom skärper till sig och det är jag så himla glad för. Under den stora manifestationen som vi drog igång, när alla gick ut och visade sin sorg var det inget snack om hämnd eller hat. Verkligen ingenting. Varken från anhöriga eller vänner. Istället pratade alla om att vi måste förändra stämningen och engagera oss mer i varandra. Man vet förstås inte hur länge det håller i sig, men idag i Trollhättan är man mycket kärleksfull mot varandra.

Vad här hänt med den bubblande känslan, finns den kvar?

– Nej, jag är faktiskt inte lika orolig nu som när jag träffade Soran. Men jag har varit med i de här svängningarna på 90-talet också. Vi kämpade för att sprida kärlek och få folk att utbilda sig, lära sig saker och ta reda på fakta. Det blev bättre en period, sen small det igen.

Fast jag tror alltid på en positiv framtid. Och just nu visar folk mycket omtanke, det är jävligt skönt och fint att se.