Är politikerna maktlösa mot arbetslösheten?

Arbetslösheten stiger. I Arbetsförmedlingens senaste prognos är siffran 8,5 procent för 2014. I vissa grupper är den ännu högre. Är det dags för politkerna att tänka nytt?

I kväll gästar statsminister Fredrik Reinfeldt Agenda. Vad tänker han och regeringen göra mot den stigande arbetslösheten? Hur tänker han sig att även lågutbildade ska kunna få jobb?

Bland andra Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg väntar sig svar från Fredrik Reinfeldt.

Utsatta grupper

Arbetsförmedlingen skriver i sin senaste prognos att det finns några grupper där arbetslösheten är betydligt högre. Personer i de grupperna kommer att få extra svårt att hitta arbete.

Det handlar bland annat om personer utan gymnasieutbildning, ungdomar med låg eller ofullständig utbildning och personer födda utanför Europa. Enligt prognosen från Arbetsförmedlingen  kommer 265.000 personer ur dessa grupper att vara arbetslösa mot slutet av 2013. Det innebär att 60 procent av det totala antalet arbetslösa tillhör de utsatta grupperna.

Tomhänta politiker

I den politiska debatten hör man påfallande lite om hur problemen för de här grupperna ska kunna lösas.

– Det kanske beror på att politikerna är tomhänta, säger Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen.

– Vi har en ganska märklig debatt. Det är ett väldigt fokus på ungdomsarbetslösheten trots att vi vet att ungdomar generellt kommer snabbare tillbaka i jobb än andra grupper. Det är en mindre grupp bland ungdomarna som är verkligt problematisk, säger hon.

– Från vänsterhåll pratar man lite vagt om att man ska utbilda bort problemet. Man ska sätta alla i skolbänken och lyfta dem upp till de högkompetenta jobben.

– På borgerlig sida försöker man subventionera fram lite mer lågkvalificerade jobb men även där famlar man rätt mycket. Det är dessutom en ganska dyr väg att gå, säger Anna Dahlberg.

Det är ofta svårt för politikerna att tala om att vissa människor inte har tillräckliga kvalifikationer eller utbildning, tror hon.

– Det är en känslig fråga. Det kanske känns som att man pekar ut vissa grupper. Den är politiskt svårhanterligt.

Lägre ingångslöner

Enligt Anna Dahlberg finns det en tydlig orsak till att det är så här.

– Frågan man väjer för är de höga ingångslönerna i Sverige som ligger i världstopp och att det finns väldigt få låglönejobb i Sverige. En rad tunga instanser, till exempel OECD, har pekat på det här som ett problem, säger hon.

För att få något gjort tror Anna Dahlberg att politikerna måste få facken med sig.

– Jag har svårt att se en lösning på det här problemet utan att LO kommer in i bilden och att man pratar om ingångslönerna. Politikerna borde vara ärliga och säga att man inte har makt över lönebildningen. Där är det parterna på arbetsmarknaden som bestämmer, säger hon.

– Det vore bra om Fredrik Reinfeldt sa att politikerna behöver ha arbetsmarknadens parter med sig.

– I Sverige har vi talat mycket om löneskillnader. Men den riktigt stora klassklyftan går numera mellan dem som har ett arbete och dem saknar arbete, säger Anna Dahlberg.

-Vi har behov av fler lågkvalificerade jobb. Det är olyckligt att Reinfeldt satt punkt för den här diskussionen och sagt att "i Sverige höjer vi löner, vi sänker dem inte", säger hon.

Lönepress nedåt

Inte helt oväntat är Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, oense med Anna Dahlberg. Han anser att sänkta ingångslöner skulle leda till att lönerna i allmänhet blev lägre.

– Sänkta ingångslöner blir en press nedåt på lönerna. Det skulle sänka hela lönetrappan. Jag tror definitivt inte på det, säger han.

Anders Lindberg vill inte att vi ska acceptera en marknad för enklare arbeten, ofta kallade låglönejobb. Han tillhör dem som anser att utbildning är det enda rimliga sättet att möta problemen med att allt fler utan gymnasiekompetens finns bland de arbetslösa.

Enligt Anders Lindberg är den nya lärlingsutbildningen som regeringen infört ett misslyckande.

– I den första kullen var det 44 procent fullföljde utbildningen. Då utbildar man för arbetslöshet. Vi kommer att få ett läge där det är brist på arbetskraft och arbetslöshet med den här skolpolitiken, säger han.

Kunskapslyft

Lösningen är istället att utbilda till de jobb som finns, något som enligt Anders Lindberg måste ske i nära samarbete med facket och näringslivet. Utan ett sådant samarbete riskerar vi att få utbildningar som bara leder till arbetslöshet.

Han understryker också att gymnasieskolan måste bli bättre så att fler elever slutför utbildningen med godkända betyg.

Anders Lindberg anser också att det är viktigt att åtgärder sätts in tidigt när ungdomar blir arbetslösa. 

– På 1990-talet hade man något som kallades 100-dagarsgaranti. Det gick ut på att en ung människa inte skulle gå utan arbete eller utbildning mer än 100 dagar. Socialdemokraterna är i dag inne på något liknande, säger han.

En tredje sak som behövs är, enligt Anders Lindberg, utbildning för dem som redan har ett arbete men som saknar tillräcklig utbildning - något i stil med det som fanns för några år sedan och som kallades "kunskapslyftet".

Ett vägval

Att utbildningsnivån bland de nyanlända till Sverige nu är lägre än tidigare förändrar inte Anders Lindbergs syn. Han anser att även den gruppen kan ta del av de utbildningssatsningar han önskar sig. 

– Det handlar bland annat om komvux under längre tid som är riktad mot arbetsmarknaden, säger han.

Enligt Anders Lindberg handlar det om ett vägval.

– Antingen har vi ett högt löneläge och satsar på utbildning och kvalificerade jobb eller också har vi en tvådelad arbetsmarknad där vissa grupper systematiskt hamnar efter.