Forskare: Bilderna från Syrien blir brickor i ett spel

Kari Andén-Papadopoulos, medieforskare vid Stockholms universitet.
Kari Andén-Papadopoulos, medieforskare vid Stockholms universitet.

Bilderna från Syrien, där människor tros ha utsatts för kemvapen, har upprört en hel värld. Sådana bilder är enormt kraftfulla när det gäller att påverka våra känslor, men vilken politisk effekt de kan få är ännu för tidigt att säga, menar medieforskaren Kari Andén–Papadopoulos som Agenda talat med.

I kvällens Agenda handlar det bland annat om den senaste veckans fruktansvärda bilder från Syrien, där vuxna och barn sannolikt drabbats av en attack med stridsgas. Har den röda linjen som president Obama talat om nu överträtts?

– Bilderna kommer att få politiska effekter men inte över en natt. De blir viktiga därför att opinionsbildare använder sig av dem och de blir brickor i spelet som redan pågår, säger Kari Andén–Papadopoulos, som är docent och forskare i medie– och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.

Hon menar att bilderna från Syrien är svårbedömda därför att ingen just nu vet vem som är förövaren bakom det vi ser, vem som har spridit stridsgaserna.

Svårt veta vad som hänt

– Det är ingen stor tvekan om att bilderna är äkta, inte fejkade. Det är någon form av attack som har ägt rum, men exakt vad det var som dödade och skadade människorna, hur många som drabbats och vad som är motivet bakom vet vi inte, säger hon och framhåller att båda sidor i kriget använder sig av bilderna för sina egna syften.

Det som talar för bildernas äkthet är, enligt henne, bland annat att läkare intervjuas och att de visar stor vrede och förtvivlan, att bilderna inte är professionella utan uppenbarligen tagna av amatörer.

– Professionella bilder är ofta mer uttänkta och välkomponerade. Samtidigt ser man att den eller de som tagit bilderna vet hur man ska få maximal effekt. Man zoomar till exempel in på döende barn. Det är välkänt att vill man väcka engagemang och avsky ska man visa just bilder på barn, som uppfattas som oskyldiga, säger hon.

Bilder har haft stark påverkan

En del bilder från krig och katastrofer påstås ha haft en så stark påverkan på opinionen att de bidragit till att krig avslutats. Det gäller till exempel bilden på flickan som under Vietnamkriget naken och skrikande springer på en väg efter att ha skadats av amerikanska napalmbomber. Men hur bilderna från Syrien kan komma att påverka krigets förlopp är svårt att säga, inte minst därför att det är oklart vad exakt som har hänt och vem som ligger bakom, menar Kari Andén–Papadopoulos.

– Man ska hålla isär bilders känslomässiga kraft och deras politiska effektivitet. Bilder kan vara fruktansvärt upprörande utan att det får några politiska konsekvenser. När det gäller flickan på bilden från Vietnam ska man till exempel komma ihåg att det redan fanns en stark opinion mot kriget. Bilden blev möjlig tack vare den opinionen, som sedan i sin tur använde sig av bilden. Det är hela tiden ett samspel, konstaterar hon.

Ofta påstås att ”gammelmedia” har spelat ut sin roll, när alla människor har möjlighet att med bilder dokumentera en händelse och sprida den på nätet. Men det håller inte Kari Andén–Papadopoulos med om.

Kan känna sig hjälplös

– Traditionell journalistik har en viktig uppgift, för det är där resurserna finns att kunna göra en mer källkritisk prövning. Journalistiken kan bidra med förklaring, sammanhang och analys, kan ge lite guidning. Ser man bara de här bilderna från Syrien på Youtube blir man fruktansvärt berörd, men man blir samtidigt hjälplös för bilderna har inget sammanhang och går inte att förstå.

Hon betonar att den professionella journalistiken också har etiska riktlinjer att hålla sig till.

– I bilderna från Syrien senaste veckan ser vi människor ligga nakna eller nästan nakna på stengolv, de är helt utlämnade och blottade. De har ingen integritet alls. När journalistiken tar upp sådana här händelser är man ganska noga med att ta bort de allra värsta bilderna, begränsa hur mycket man lämnar ut, hitta en balans, sätta in bilderna i ett politiskt och moraliskt sammanhang. Det blir inte bara en exploatering, vilket är risken på de här nätsajterna där det inte finns en sådan kontext, säger hon.

Propagandan lever i nya kanaler

Under 1900–talet blev bilder ett viktigt medel för krigförande regeringar att få ut sin progpaganda och påverka stridsmoralen hos både den egna sidan och motståndarsidan. Numera kan de inte räkna med att oemotsagda sprida sin egen version av kriget eller att få välja vilka bilder som ska få komma ut till allmänheten. Men det betyder inte att krigspropagandan inte längre finns, säger Kari Andén–Papadopoulos.

– USA öppnade till exempel en egen Youtube–kanal under Irakkriget, den blev snabbt väldigt populär. Israel hade en kanal på Youtube under Gazakriget. Propagandan har flyttat ut på nätet, den spelar på de nya villkoren och har fått ett annat tilltal.

Hon vill också framhålla att det som är nytt med Syrienkriget, är att motståndsrörelsen där delvis lever på den nya informationsteknologin.

– För 20 år sedan hade en sådan motståndsrörelse inte varit möjlig. Nu kan de mobilisera, koordinera och kommunicera nästan i realtid och det ger dem i sin tur kraft att fortsätta. Motståndsrörelsen har också professionella mediehus där man utbildar aktivister i hur de ska använda videokameror och få fram material som är gångbart hos nyhetsredaktionerna.

Agenda söndag 25 augusti kl 21.15 i SVT2. Se programmet i direktsändning här och i efterhand här.