H&M startar produktion i Etiopien - men inte utan kritik

Stabil ekonomisk tillväxt, oerhört låga löner och 50 procents arbetslöshet bland unga. Det är tre skäl till att H&M nu etablerar sig i Etiopien. Men det finns kritik.

Det är första gången som den globala klädjätten lägger en del av produktionen i Afrika söder om Sahara.

Fabriken, dit H&M lägger en del av sin produktion, byggs just nu strax utanför huvudstaden Addis Abeba. Fabriken ska stå klar senare i höst.

Arbetslösheten är ett av Etiopiens största problem och just tillgången till arbetskraft har lockat H&M till Etiopien.

– Jag kan gå ut på gatan och anställa 1.000 personer på en dag. Inga problem, säger Aron Ancel till SVT.

Han är en av de turkiska textilfabrikörer som övertygat H&M om att flytta till Afrika. Han är VD för en av de fabriker där H&M nu ska lägga sina order.

– Här finns alla fördelar, landet har en enorm potential inom jordbruket och kommer att kunna förse textilfabrikerna med råvaran bomull. Det råder stark ekonomisk tillväxt, det är Afrikas mest stabila land politiskt sett och löneläget är mycket fördelaktigt.

– Alla borde etablera sig här, Etiopien behöver arbetstillfällen och Asien börjar bli för dyrt, slår han fast.

Aron Ancel berättar att lönen i hans fabrik är femtio dollar per månad, omkring 350 kronor. Men han tillägger att sömmerskorna kan komma att höja sina löner efter ett halvår till 600 kronor i månaden om de är skickliga.

En diktatur

Lönerna är låga även med afrikanska mått mätt. Dessutom är Etiopien en diktatur på en kontinent där över hälften av alla länder nu räknas som demokratier  - eller är på väg att bli.

Organisationen Freedom House, som listar länder efter hur fria de är, betraktar Etiopien som ett av de mest ofria länderna.

Men precis som Kina, det land som inspirerar Etiopiens ledning, har man framgångsrikt börjat lyfta många ur fattigdom.

Etiopien är på väg att bli ett nytt globalt centrum för sko- och textilindustrin. Regeringens femårsplan är en ”tillväxt- och förändringsplan” där man vill locka utländska företag att lägga sin tillverkning i Etiopien. H&M tas emot med öppna armar.

På senare år har en rad kinesiska och turkiska företag etablerat sig i Addis Abeba. Söder om staden växer en industrizon fram.

Där finns bland andra kinesiska Huajian, en av världens största skotillverkare. I det enorma fabriksområdet jobbar redan 25.000 etiopier. När fabriken är klar räknar kineserna med att anställa 200.000.

– De som missade tåget i Kina eller andra tillväxtekonomier ska se till att inte missa det som nu sker i Afrika, det är nu det händer, säger en entusistaisk platschef till SVT.

Hela produktionskedjan

Lite längre bort ligger en av Afrikas största och modernaste textilfabriker, Aykko, med 7.000 anställda, vilken enligt uppgift till SVT också är en leverantör som H&M förhandlar med. 

Här finns hela produktionskedjan från att spinna tråd till att väva tyg, färga och sy plaggen.

Det som sker i Etiopien är en del av den industrialisering som nu börjar sätta fart i flera afrikanska länder. Afrikas ledare ser det låga löneläget som sin chans att locka multinationella företag från ett allt dyrare Kina.

Den senaste decenniets ekonomiska tillväxt på den afrikanska kontinenten har inte i motsvarande grad lett till nya jobb så nu behöver man tillverkningsindustrier som sysselsätter Afrikas unga. Annars hotar växande sociala spänningar och missnöjesyttringar.

I Afrikanska Unionens nybyggda högkvarter, en gåva från just Kina, väntar man otåligt på europeiska och amerikanska investerare.

– Vi vill bort från den råvarudrivna ekonomin till förädling , att bygga industrier är att skapa riktig tillväxt som skapar riktiga jobb, säger AU:s ekonomikommissionär Anthony Mothae Maruping.

Men finns det inte risk att Afrika blir nästa låglöneparadis som exploaterar människors desperata behov av jobb?

- De låga lönerna är en början och bättre än ingenting alls. Det innebär att kvinnorna i alla fall kan försörja sina familjer, säger Anthony Mothae Maruping.

- Afrikanska arbetare är inte de som låter sig kuvas, fackföreningar kommer att se till att driva upp lönerna.

Köpa bil

Vi träffar Grezewerk Kefle, som säger att hon är glad att ha ett fast jobb.

– Det som är bra är att vi får gratis luncher och fria bussresor till och från jobbet. Men lönerna höjs inte i den takt de hade lovat oss när vi anställdes, berättar hon.

För Grezewerk är jobbet som sömmerska hennes chans att slippa ifrån föräldrarnas jordbruk på landsbygden.

– Det passar mig inte att slita på ett jordbruk säger hon, jag har helt andra framtidsplaner. Jag vill på sikt köpa en egen matbutik. Sedan ska jag köpa ett hus och ha en fin bil och hela min familj ska komma och bo hos mig.

Martin Schibbye

Agenda har intervjuat den svenske journalisten Martin Schibbye, som satt över ett år i etiopiskt fängelse.

Han tycker att H&M ska vara mycket tydligt i sina kontakter med etiopiska regeringen.

Se intervjun med Martin Schibbye här!