Lokaljournalistikens död hotar demokratin

Svensk lokaljournalistik befinner sig i kris. Annonsörerna sviker och hittills har tidningarnas enda svar på den nya tidens utmaningar varit att skära ner och sparka journalister.

I Smedjebacken lämnade den sista journalisten orten för över ett år sedan. Fredrik Rönning är partiordförande för Socialdemokraterna och tycker mediernas flykt är ett demokratiskt problem.

– Ja vi hade en situation under valrörelsen när det blev väldigt tydligt. Vi hade presskonferens om våra vallöften inför den nya mandatperioden. En enda journalist kom, men det blev ingen artikel. Journalisten sade att det fanns direktiv uppifrån på hur valet skulle bevakas. Jag är övertygad om att hade vi haft två tidningar eller flera medier på plats som hade bevakat det, så hade det varit publicerat dagen efter.

Men borde inte en politiker, vars parti sitter vid makten, vara glad över att slippa mediernas granskning?

– Nej, granskningen är viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Det handlar om att granska hur vi använder skattemedel till exempel. Men sedan tycker jag också att media är en bra kanal för oss för att kunna ha en dialog med medborgarna, säger Fredrik Rönning.

Var tredje redaktion borta på tio år

Jordbruksverket har ansvar för att landsbygden får en hållbar utveckling. Till detta uppdrag hör också sociala och ekonomiska frågor.

Därför har man nu granskat mediernas flykt från landsbygden i en nyutkommen rapport som gjorts av Södertörns högskola. Den bekräftar bilden av att nedrustningen går mycket fort.

På bara tio år har var tredje lokal tidningsredaktion stängt. Det handlar om ungefär 100 stycken.

– Ja, studien visar att det går extra snabbt på landsbygden. Lokalredaktioner läggs ner och sedan centraliserar man till huvudorten. Effekten är att läsarna missar den nära bevakningen av det som sker i den egna orten men man missar också den arena för lokal debatt som lokaltidningarna är, säger Christel Gustafsson som är landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

Hon pekar på att journalistiken blir annorlunda när bevakningen ska skötas på avstånd:

– Det rapporten säger är att vi får mer av blåljusjournalistik. Man tar sådant man kan hitta på distans. Men det blir också ett storstadsperspektiv på landsbygden som i reportageform beskrivs om en plats för rekreation, jakt, fiske och natur, säger hon.

Affärsmodellen är problemet

Bakom mediernas flykt från de mindre orterna ligger en större strukturförändring av hela mediebranschen.

Det handlar i grunden om tidnigarnas förmåga att kunna ta betalt för sitt material när den traditionella annonsmarknaden inte längre räcker för att bära ekonomin.

Gunnar Nygren är professor i journalistik och har lett studien vid Södertörns högskola.

Den visar att antalet journalister minskat med motsvarande 25 procent rakt av.

Gunnar Nygren menar att bekymret inte är att läsarna sviker:

– Ett problem är att ta betalt för läsningen på Internet. Men sedan är det så att Sverige fortfarande har en väldigt hög tidningsläsning, även av papperstidningar. Den akuta krisen beror inte på att läsarna försvinner utan på att annonsörerna väljer andra forum. Och eftersom annonsintäkterna länge stått för största delen av tidningarnas inkomster, så slår det direkt på resurserna för journalistik, säger han.

En av de tidningar som kämpar med lönsamheten är Dala-Demokraten. För ett drygt år sedan fick man stänga lokalredaktionen i Vansbro - en av nio lokalredaktioner som tidningen tvingats avveckla.

Nu finns bara konkurrenten Falukuriren kvar på orten. Leif Olsson som blev arbetslös när lokalredaktionen lades ned, tycker att det är ett demokratiskt problem:

– Ja, vi triggade varandra och försökte komma först och hitta egna nyheter. I dag behöver de inte lägga så mycket krut på att få ut nyheter snabbt. Läsarna får mindre bevakning, konstaterar han.

En demokratifråga

– Dels blir det lokala livet bevakat mycket sämre med färre lokala nyheter. Dels blir det färre lokala nyheter som letar sig upp till riksnivå, eftersom medierna i Sverige hänger ihop på det lokala och nationella planet. Det blir en tunnare journalistisk bevakning av Sverige som helhet, säger Gunnar Nygren.

Han tillägger att han är bekymrad över utvecklingen som han, precis som Leif Olsson, ser som ett demokratiskt problem:

– Ja det här är en demokratifråga. Om folk ska kunna påverka sin omgivning där man bor, så måste man ju veta vad som händer. Man måste kunna tipsa journalister om att ta upp saker som man vill undersöka, belysa eller diskutera. Den lokala demokratin påverkas negativt av det här, säger han.