Regeringen och experterna oeniga om skattesänkningar

Anders Borg kommer till Agenda efter regeringens möte på Harpsund för att förklara varför han vill ha ett femte jobbskatteavdrag.
Anders Borg kommer till Agenda efter regeringens möte på Harpsund för att förklara varför han vill ha ett femte jobbskatteavdrag.

Regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag möter kritik. I kvällens Agenda svarar Anders Borg på varför regeringen vill sänka skatten ännu mer.

Han kommer till programmet efter regeringens möte på Harpsund. Dit beger sig ministrarna i slutet av augusti varje år för att förhandla om budgeten.

Rutinerna på Harpsund är alltid desamma: Först ställer ministrarna upp sig på trappan. Sedan förväntas finansminstern ge besked om hur mycket pengar det finns till reformer nästa år. Den här gången finns 25 miljarder, enligt Anders Borg (M).

– Det här är sista chansen för regeringen att lägga förslag som hinner höras och synas före valet, säger Erik Åsbrink, som var finansminister (S) 1996–1999.

För Moderaterna är det skattesänkningar som gäller. Förra veckan sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att han vill lägga det mesta av reformutrymmet på ett femte jobbskatteavdrag.

”Plånboksval” enligt LO

– Det verkar som att regeringen vill göra valet till någon form av plånboksval där man ställer skattesänkningar mot andra satsningar, säger Ola Pettersson, chefsekonom på LO.

Ett problem för Anders Borg är att de 25 miljarderna egentligen inte finns, enligt regeringens egen expertmyndighet.

KI: Reformutrymmet är noll

– Vi bedömer att reformutrymmet är i princip noll under de närmaste fyra åren. Allt man gör i närtid måste betalas senare, på ett eller annat sätt. Antingen höjda skatter eller sänkta utgifter, säger Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, KI.

Ingen vill i valrörelsen prata om skattehöjningar eller minskad välfärd.

– Man kommer inte att våga göra det. Nu överger man i praktiken överskottsmålet, utan att deklarera det och utan att vi får någon tydlig debatt om det, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

Överge överskottsmålet?

Håller regeringen i tysthet på att överge överskottsmålet, den sparsamhetsregel som infördes under krisen på 1990–talet? Här är regeringen och Konjunkturinstitutet av olika åsikt.

– Regeringen gör en annan ekonomisk bedömning och använder ett antal indikatorer. Enligt vissa av dem kunde man kanske hävda att de uppnår sina mål. Men enligt vår ekonomiska bedömning är det tveksamt, säger Göran Hjelm på KI.

Lars Calmfors är inte bara bekymrad över att det inte är någon debatt kring överskottsmålet, han tycker också att konsekvenserna av fler jobbskatteavdrag borde diskuteras mer.

”Avdraget kostar väldigt mycket”

– Även om det sätter fler människor i arbete, kostar ytterligare jobbskatteavdrag netto väldigt mycket. Det betyder att det blir svårare att finansiera de offentliga utgifterna i framtiden. Det är ett stort problem eftersom vi har en befolkningsutveckling med större andel äldre som kommer att kosta. Man minskar det offentliga välfärdsåtagandet, utan att vi har någon tydlig debatt om det, säger han.

Agenda söndag 25 augusti kl 21.15 i SVT2. Se programmet i direktsändning här och i efterhand här.