Reinfeldt: Ny skattesänkning kan dröja till 2017

Utrymmet för ett eventuellt sjätte jobbskatteavdrag är begränsat under 2015 och möjligen 2016, säger Fredrik Reinfeldt.

I veckan meddelade Fredrik Reinfeldt att Moderaterna inte kommer att gå till val med löften om nya skattesänkningar. Skattesänkningarna, inte minst i form av jobbskatteavdrag, har fram tills nu varit en stor del av regeringens jobbpolitik och under Moderatstämman som avslutades under söndagen beslutades också om att ytterligare jobbskatteavdrag ska genomföras.

– Viktigast för oss har varit att ordning i offentliga finanser skapar stabilitet kring svensk ekonomi. Då vill man investera i Sverige, då blir räntorna låga, vi får reallöneökningar. Det är den bästa grunden för att jobb ska växa fram, sade Fredrik Reinfeldt när han gästade SVT:s Agenda i dag.

Reinfeldt betonade flera gånger vikten av ”ordning i de offentliga finanserna”. Enligt honom kommer det inte att finnas utrymme för skattesänkningar under 2015 och kanske inte heller 2016. Finansminister Anders Borg pratade tidigare i veckan om att det inte skulle finnas något utrymme under hela nästa mandatperiod.

– Det vet vi ju naturligtvis inte nu, utan vad vi tror oss se är att det är trångt utrymme 2015 kanske 2016 men en mandatperiod är fyra år.

”Skattefrågan finns med i valrörelsen”

Att beskedet kom nu i veckan har av vissa setts som ett sätt att inte ge Socialdemokraterna möjlighet att attackera Alliansen för att vilja sänka skatterna. Något som Reinfeldt avfärdade.

– Vi har hela tiden sagt att det är beroende av vilket utrymme som finns i offentliga finanser. Men jag tror att skattefrågan finns med i valrörelsen därför att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, på lite olika sätt föreslår mycket kraftiga skatteökningar.

Ersättningsnivån i A-kassan hamnade i fokus under intervjun. En nivå som i dag innebär att den som är arbetslös kan få ungefär 15.000 kronor före skatt.

– Jag tycker att det ska vara en brygga mellan jobb men man måste då beskriva hela ersättningen vilket oftast då också utgörs av tilläggsförsäkringar av olika slag. Blir A-kassan högre, generös och utdragen i tid då blir det väldigt ofta en alternativ försörjning som samlar upp mycket stora grupper som sen inte kommer tillbaks in i arbetslivet. Och det är inte det svar vi ska möta en åldrande befolkning, växande anspråk på mer till sjukvård mer till skola, att istället finansiera ett växande utanförskap, människor med arbetsförmåga som helt enkelt inte arbetar.

Du menar alltså att det bygger på att man har en tilläggsförsäkring, en inkomstförsäkring? Man ska inte bara leva på a-kassa?

– Jag hävdar att för många är det så att det finns en tilläggsförsäkring.

Räcker nivån för dem som inte har en inkomstförsäkring?

– Det är en nivå som ändå är, upp till viss inkomst, standardsäkrad. För de med de lägsta inkomsterna. Men har man då högre inkomster behöver man tilläggsförsäkringar vilket jag tycker inte ska göras på annat sätt än att man tar det via kollektivavtal och tillsammans med sina fackliga företrädare kan se till att det växer.

Du vill alltså inte se några som helst höjningar av a-kassan under nästa mandatperiod?

– Vi kommer att ha en konflikt nästa år mellan Socialdemokraterna som vill göra kraftiga utbyggningar av bidrags och transfereringssystem och vi som säger nej det behövs mer investeringar i svensk skola och det behöver vara ordning och reda i svenska finanser och så kommer konflikten att se ut.

Moderatledaren fick också frågor kring partiets låga förtroendesiffror i välfärdsfrågor.

– Jag tror att man tappar förtroende i sakfrågor när man bär regeringsmakten och hur väljarna ser på detta när vi väl kommer till valet är fortfarande en öppen fråga.

– Nästa år kan vi få 2,5 procents tillväxt i svensk ekonomi om det skulle sprida sig i hela ekonomin så får kommuner och landsting 15 miljarder mer till sjukvård skola och äldreomsorg. Så hänger det ihop att man får en växande ekonomi för att säkra de viktiga välfärdsuppgifterna.