Var fjärde mjölkbonde har slutat – på fyra år

Foto: SVT

På fyra år har var fjärde mjölkbonde försvunnit. Och utvecklingen fortsätter. Bara under de första åtta månaderna i år har nära 200 mjölkbönder lagt ner.

Enligt statistik från branschorganisationen Svensk Mjölk minskade antalet mjölkbönder i Sverige med 1.833 från år 2007 år 2011.

Det fanns 7.174 mjölkbönder år 2007. Fyra år senare var siffran 5.341. Det betyder att var fjärde mjölkbonde försvann under de fyra åren.

Och utvecklingen fortsätter. Bara under de första åtta månaderna i år har 182 mjölkbönder försvunnit.

Bilden av den svenska landsbygden kan vara på väg att förändras för gott.

Får mindre betalt för mjölken

Det finns många orsaker bakom svårigheterna för de svenska mjölkbönderna. Medan bonden får mindre betalt för mjölken har kostnaderna, bland annat för foder och diesel, stigit.

En annan faktor som ofta lyfts fram av böndernas företrädare är att lagarna för bland annat djurhållning är strängare i Sverige än i andra EU-länder.

Det finns en djurskyddslagstiftning inom EU som gäller för alla medlemsländer men det finns möjlighet att genomföra strängare nationella lagar. Det är det Sverige har gjort.

Hårdare regler för bete

I andra EU-länder, utan lagar över EU:s miniminivå, får bönderna ofta ersättning om de har högre djurskyddsstandard än lagen kräver. Det innebär, enligt svenska böndernas intresseorganisation LRF, att bönderna då får betalt för det som svenska bönder måste göra enligt lagen. 

Ett exempel är reglerna för bete. I Finland. liksom även i Danmark,  kräver inte lagen att korna ska vara ute på bete, något som det är lag på i Sverige. Lantbrukarna i Finland kan därmed få ersättning för det som bönderna i Sverige måste göra enligt lagen.

Ost och yoghurt

Ett problem för de svenska mjölkbönderna är att importerade mejerivaror är mycket billigare än svenska. Det gäller framför allt ost och yoghurt. Utländsk ost kan vara 30 kronor billigare per kilo än svensk.

Importen av mejeriprodukter mer än fördubblades mellan 2001 och 2011. Enligt statistik från LRF importerades 14, 2 procent av alla mejeriprodukter (omräknad till mjölkråvara) år 2001. Tio år senare var siffran 32, 5 procent. 

Dyrare spannmål, billigare mjölk

Grundproblemet är, enligt LRF, att det numera produceras mer mjölk i världen än tidigare. Visserligen har konsumtionen också ökat men sammantaget har det lett till lägre priser.

Samtidigt har det varit torka i USA och Ryssland vilket gett högre priser på spannmål. Bönderna får alltså mindre betalt för mjölken medan fodret till korna blivit dyrare.

Det är världsmarknaden som styr och det är så mejerijätten Arla förklarar den låga ersättningen till de svenska mjölkbönderna

– En global marknad i dag, den får man lov att följa. Vi kan inte bygga upp ett eget politiskt system i Sverige. Arla är en del av den globala marknaden, säger Åke Hantoft ordförande för Arla till SVT.