13 sprängdåd på 25 dagar – så slår gängvåldet mot oskyldiga

27 timmar in på det nya året väcks Sara av en kraftig smäll och glas som splittras.


– Polisen skrek: “det är en bomb, håll er inne – backa in”. Då kom rädslan, jag behövde skydda mitt barn, säger hon.


Hittills 2023 har ett sprängdåd inträffat i snitt varannan dag. SVT:s kartläggning visar att över 450 personer, varav 70 barn, bor i de trappuppgångar som har drabbats av sprängningar.


2 JANUARI


GRIMSTA, STOCKHOLM

I trappuppgången i västra Stockholm bor 76 personer, varav 15 barn. En känd rapartist pekas ut som måltavlan – men sprängdådet 2 januari påverkar långt fler.


8 av årets 13 sprängningar har inträffat i Stockholm, där den pågående våldsvågen beskrivs som exceptionell.

– Bieffekten av sprängningar är att du får ett stort varigt sår i samhällskroppen som blir kvar över tid i lokalsamhället. Det har en stark psykologisk effekt, säger polisens gängexpert Gunnar Appelgren.


Stora skillnader i drabbade områden

Kartläggningen i korthet


  • SVT Nyheter har med hjälp av data från Infostat kartlagt områdena där sprängdåden har inträffat hittills i år.

  • Endast 1 av 13 sprängdåd har skett i ett så kallat utsatt område, Tynnered i Göteborg. Men flera av de övriga sprängningarna har ägt rum nära utsatta områden.

  • Även områden med hög socioekonomisk status har drabbats av sprängningar. Exempelvis en del av Södermalm i Stockholm där nettoinkomsten är 401 000 kronor om året och Kapellgärdet i centrala Uppsala där det inte finns några hyresrätter alls.

  • Mycket stora skillnader i antal blåljusutryckningar i de drabbade områdena. Överlägset flest i Kista, medan det är ytterst få i Kapellgärdet i Uppsala.

  • Också mycket stora skillnader i andel boende med svensk bakgrund (minst en förälder född i Sverige). Högst andel på Södermalm (81 procent), lägst andel i Kista (21,1).



19 JANUARI


ÅRSTA, STOCKHOLM

Den 19 januari sker en explosion på femte våningen i ett bostadshus i Årsta. Splitterskadade dörrar, väggar, golv och tak vittnar om vad som hade kunnat hända om någon kommit i vägen.

– Det här är inga sprängexperter. Det är okontrollerat och en ren slump att inte någon kommer till skada, säger kriminologen Amir Rostami.



17 JANUARI


SÖDERMALM, STOCKHOLM

Ett stenkast från populära Nytorget sprängs porten till en restaurang. Faktum är att de senaste veckornas dåd har drabbat såväl utanförskapsområden som innerstadsadresser.

Endast ett av sprängdåden har skett i ett så kallat utsatt område.

– Det utmanar upplevelsen om tryggheten i grunden. Tidigare har man kunnat peka på att det är förortsproblem som berör gängmedlemmar – nu blir det ett samhällsproblem, säger Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete.


Forskning visar att gängvåldet även kan påverka bostadspriserna. Ordföranden i en drabbad bostadsrättsförening gör klart att man inte vill ha mer uppmärksamhet kring sprängningen:

– Det är dåtid alltihopa. Det är bra nu. Det här behöver vi inte prata om alls.

Sverige sticker ut i Norden när det gäller sprängdåd, enligt Nationella bombskyddet.

– Den basala tryggheten vi vill ha där vi bor försvinner, säger polisens Gunnar Appelgren. Kan jag råka ut? Vågar jag gå ut med hunden? Vad händer om barnen springer iväg?


Alla sprängningar i år – välj ort i menyn. Växla mellan satellitbild och statistik ned knapparna.


Metod/Källor

SVT Nyheter har fått materialet av Infostat, här redovisas grundkällorna:

Befolkning: SCB

Andel och antal barn: SCB

Andel med svensk bakgrund (personer som är födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder): SCB

Andel hyresrätter: SCB

Nettoinkomst, medel: SCB

Blåljusutryckningar/1000 invånare: Infostat/Polismyndigheten. Det är polisutryckningar med hög prioritering enligt polisens interna prioriteringslista ”blåljus på”.

Antal förskolor i området: Infostat

Antal personer som bor i porten: SVT

De geografiska områdena är statistikområden och utgår från koordinaten för sprängningarna. Buffertzonen runt koordinaten varierar lite drygt mellan 200–600 meter, lite beroende på var i den geografiska statistikcellen som koordinaten ligger. Ligger den på gränsen mellan två statistikceller har vi inkluderat båda cellerna. Statistikcellerna är hämtade hos SCB och kallas för DeSO (demografiska statistikområden).

Satellitbilder från Google.

Visa


Martin HedströmWebbproduktion

Oskar JönssonReporter

Simon KronaVideoreporter

Aris VelizelosResearch

Johan WikénReporter

SVT Datajournalistik

Publicerad: 26 januari 2023