datajournalistikHit (och dit) flyttar svenskarna
Storstädernas attraktionsförmåga är inte vad den en gång var. Under coronaåret 2020 var nettoutflyttningen från storstadsområdena större än den någonsin varit under de senaste 20 åren, sett till alla flyttar som sker inom landet.
I slutet av den här artikeln kan du se hur det sett ut i din kommun.
Vi börjar med att titta på hur nettoinflyttningen per capita, det vill säga antalet inflyttade minus antalet utflyttade delat med antalet invånare, har sett ut länsvis från år 2000 till år 2020.
Vi tittar bara på hur människor som är folkbokförda i Sverige flyttar. Vi bortser alltså från alla flyttar från och till utlandet.
Scrolla på och se hur det sett ut länsvis de senaste tjugo åren.
Pandemiåret rör om
År 2020 sticker tydligt ut ur mängden som ett år då fler län än vanligt hade en positiv nettoinflyttning. Jämtlands, Gävleborgs och Värmlands län, som aldrig tidigare under perioden legat på plus har för första gången år 2020 en positiv inflyttning.
Kommunerna i fokus
Nu släpper vi länen och tittar på kommuner.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ett eget system för att dela in olika kommuner i jämförbara grupper. Den grövsta indelningen görs i tre kategorier: "Storstäder och storstadsnära kommuner", "Större städer och kommuner nära större stad", samt "Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner".
Scrolla vidare så börjar vi med att titta på storstäderna.
Storstadsområden
Efter en nedgång i nettoinflyttningar i början på 2000-talet, där siffrorna under tre år låg på minus, så har inflyttningarna under större delen av 2000 och 2010-talet legat stadigt på plus.
Men med start 2017 började en nedåtgående trend som har fortsatt till 2020, då nettoinflyttningen nådde rekordlåga -6 783 personer.
Stockholmsområdet
Utvecklingen är särskilt tydlig i Stockholmsområdet, där flera av de centrala kommunerna under 2020 hade en nettoutflyttning, till skillnad från några av pendlingskommunerna som fortfarande ökade.
I början på 2000-talet ser man effekterna av IT-krashen som följdes av en negativ nettoinflyttning med en botten på kring -5 000 personer. Men 2020 års nettovärde är ännu lägre: -7 135.
Göteborgsområdet
Göteborgsområdet, som tidigare legat stabilt över nollstrecket sedan åtminstone 2000, hade för första gången en större utflyttning än inflyttning år 2020.
Även om de flesta kranskommuner hade en nettoinflyttning så hade de centrala kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille en nettoutflyttning som innebär att regionen som helhet hade en nettoutflyttning.
Malmöområdet
Malmö med omnejd var den enda av storstadsregionerna som fortfarande hade en positiv nettoinflyttning 2020.
Malmö och Lomma kommun hade förvisso en nettoutflyttning under 2020, men inflyttningen till kringliggande kommuner gör att regionen som helhet fortfarande hamnar på plus.
Större städer
Den nettoutflyttning vi kunde se från storstadsområdena motsvaras av en jämförbar nettoinflyttning till större städer och dess kringliggande kommuner.
Den utflyttning som vi såg kring år 2010 har de senaste åren ersatts av en positiv nettoinflyttning.
Mindre städer och landsbygd
Trenden i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner har länge varit ett stabilt nettominus när det kommer till inrikes-flyttar. Men de senaste åren kan man ana en uppåtgående tendens, och 2020 var det bara 174 personer fler som flyttade från dessa kommuner än som flyttade till dem.
Utvecklingen i nedbrutna grupper
Utöver de stora grupperingarna vi tittat på ovan så har SKR även ett antal mer detaljerade indelningar. Här kan vi ännu tydligare se att storstäderna har tappat nettoinflyttningar till förmån för större och mindre städer samt pendlingskommuner nära större städer.
Hur ser det ut i din kommun?
Här kan du själv välja en kommun och se hur många personer som flyttat från, respektive till, kommunen från övriga kommuner i länet samt övriga län i Sverige.
Du kan också se utvecklingen av nettoinflyttning och välja ett enskilt år att titta närmare på.
Källor och metod
Data över flyttningar kommer från SCB.
Data över folkmängd kommer från SCB.
Kommungruppsindelningen kommer från SKR.
Områdena i kartan färgas efter vilken percentil de tillhör. Positiva och negativa värden har varsin percentil-skala som skapas utifrån nettoinflyttningen från andra kommuner, per capita, för varje år mellan 2000 och 2020. Varje kommun och år är alltså en egen datapunkt som percentilen sedan beräknas utifrån.
Antalet personer som flyttat per 1000 invånare har beräknats utifrån invånarantalet i kommunen, år för år.
Publicerad: 26 oktober 2021