Vårdskulden från inställda operationer

Covid-19 har belastat Sveriges sjukvård så mycket så att man blivit tvungen att prioritera ner annan vård. Uppskattningsvis har ungefär 156 000 färre elektiva operationer gjorts i Sverige under pandemin än normalt. I takt med att färre behöver vård för covid kan sjukhusens normala verksamhet återupptas. Men hur mycket har man att ta igen?

I den här artikeln gör vi en uppskattning av antalet operationer som skjutits upp och blivit en vårdskuld och hur lång tid det kan ta att arbeta bort den. Titta hur det ser ut på ditt sjukhus.

Uppdaterade statistik för 2021


Artikeln publicerades första gången under sommaren 2021 men har uppdaterats med slutgilitiga siffror för 2021.

Vårdskulden är uträknad som skillnaden mellan hur många elektiva operationer som genomförts under år 2020 och under 2021 och hur många operationer som "borde" ha genomförts under den perioden om antalet operationer hade varit samma som tidigare år.


1 010 Operationer Normalvärde -156 422 Saldo Operationer 155 Skuld ArbetsdagarOperationerper dag1,011 (+1)998 (-12)1,020 (+10)778 (-232)814 (-196)20172018201920202021
Normalvärdet är hur många operationer som gjordes per dag perioden innan pandemin. Siffran inom parentes är skillnaden mot sjukhusets normalvärde. Står det -150 räknar vi alltså med att de gör 150 för få operationer per dag, som man då måste ta igen.
Om stapeln tonas ut och texten inte visas betyder det att siffror saknas för det året.
Sverige sammanlagt
För Sverige visar vi de sammanlagda siffrona för hela landet. För en del sjukhus saknas uppgifter för vissa år. Man bör därför tolka Sverige-siffrorna med försiktighet. Vi har valt att avrunda hela landets siffror. Läs mer i metoddelen i slutet av artikeln.
I snitt har har det genomförts 1010 elektiva operationer per dag i Sverige sammanlagt .
Under 2020 genomfördes 778 operationer per dag i normalvärdet. Detta är -232 färre operationer än normalt. På 366 dagar blir det en skuld på 84 962 operationer.
Under 2021 genomfördes i genomsnitt 814 operationer per dag. Det är -196 operationer färre per dag än normalvärdet. På 365 dagar ger detta en skuld på -71 460 operationer.
Totalt är det alltså en skuld på 84 962 + 71 460 = 156 422 operationer. Om man utgår från hur många operationer man normalt sätt gör på en dag så skulle det ta 156 422 / 1009,8=155 extra arbetsdagar att beta av skulden.
Så lång tid tar att ta igen 155 arbetsdagar
Sjukhuset måste arbeta av skulden utöver sin vanliga verksamhet. Det kommer alltså krävas mer än 100% av den vanliga arbetsbelastningen. Nedan kan du själva ändra arbetsbelastningen för att se hur lång tid det tar att arbeta av skulden.
Arbetsbelastning110%
Operationer per dag1 111
Överskott per dag+101
Antal dagar1 550
Antal år4,2
Här kan du ändra arbetsbelastning

Du kan inte sätta arbetsbelastningen till mer än 120% eftersom det finns en gräns för hur mycket man kan öka kapaciteten med nuvarande förutsättningar för personal och operationssalar. Sakkunniga på registret över operationer bedömmer att 120% arbetskapacitet kan vara svårt att nå upp till.


Källa och metod


SPOR:s publika rapporter - Akutprioritering

SVT - Så påverkar corona möjligheten att opereras

Från SPOR-rapporten räknas både operationer som kategoriserats som elektiva och bevakning.

Region Jönköping har haft problem med uppdateringen av sina rapporter därför används en specialkörning för antalet operationer 2021 för sjukhusen: Värnamo sjukhus, Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset Eksjö.

Med vårdskuld menar vi elektiva operationer som borde ha utförts, men som skjutits upp på grund av pandemin.

Uppskattning av denna siffra har gjorts utifrån ett sjukhus uppskattade normala flöde per dag.

För att räkna ut detta normalflöde har vi använt oss av tillgänglig statistik från i första hand SPORs publika rapporter Akutprioritering och i andra hand materialet från Så påverkar corona möjligheten att opereras

Normalvärdet för operationskapaciteten räknas fram enligt följande metod:

Om sjukhuset har data från 2017, 2018 och 2019 sätts normalvärdet till medelvärdet från dessa år.

Om sjukhuset inte har data från 2017 men har data 2018 och 2019 sätts normalvärdet till medelvärdet från 2018 och 2019.

Om sjukhuset inte har data från 2017 eller 2018 men har data från 2019 sätts normalvärdet till 2019 års värde.

Om sjukhuset inte har data från 2017, 2018 eller 2019 så används veckorna 3,4,5,6 från år 2020 som normalvärdet.

När väl normalvärdet är satt för alla sjukhus räknas skillnaden i flöde (per dag) ut för år 2020 och 2021.

Skillnaden i flödet används sen för att räkna ut skulden.

Den totala skulden är alltså:

Skillnad i flödet per dag för år 2020 gånger antalet dagar under 2020

plus

skillnad i flödet per dag för år 2021 gånger antalet dagar under år 2021.

För att sedan räkna ut hur stor skulden är i arbetsdagar tar vi den totala skulden delat med normalflödet.

För att räkna ut hur lång tid det tar att betala av den skulden räknar vi med en ökad kapacitet utifrån normalflödet. Så om arbetskapaciteten ligger på 120% används 20% för att betala av skulden.

Siffran för riket räknas ut genom att summera "skillnaden i normalflödet" för varje sjukhus. Då har man skillnaden per dag i riket. Sen räknas skulden ut på samma sätt som för enskilda sjukhus.

Visa

Oskar Nyqvist

Lotta Sima

SVT Datajournalistik

Publicerad: 15 juli 2021

Uppdaterad: 25 januari 2022