Vargen i siffror
Från att ha varit en naturlig del av faunan på den skandinaviska halvön från istidens slut så utrotades den skandinaviska vargstammen helt under 1900-talet. Men sedan början av 1980-talet har den skandinaviska vargstammen återetablerat sig. Idag finns cirka 380 vargar i Skandinavien, varav runt 300 i Sverige – alla ättlingar från fem vargar som invandrat från Finland och Ryssland.
Följ med oss på en genomgång av den skandinaviska vargen idag. I botten på artikeln kan du se hur många rovdjursangrepp som skett i din kommun de senaste tio åren.
Familjegrupper och revirmarkerande par
Majoriteten av de skandinaviska vargarna är stationära och håller sig till ett revir. Enligt den senaste inventeringen som gjordes fanns det 40 familjegrupper och 28 så kallade revirmarkerande par i Skandinavien under vintern 2018–2019. Reviren sträcker sig i höjd med Sundsvall i norr och Motala i söder. De flesta revir finns i Sverige, men en del av vargarna befinner sig i Norge och på den svensk-norska gränsen.
En av de stationära vargarna är den så kallade Norrsjön-hannen som är hemmahörande i Norrsjön-reviret.
Med hjälp av GPS-data från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kan vi följa hans rörelser under det sista kvartalet 2018. Vargens position har noterats ungefär två gånger per dygn, en gång på natten och en gång på dagen.
Vargen rör sig i ett område mellan Fredriksberg och Ludvika i Dalarna.
Under de tre månaderna vi följer honom så rör sig Norrsjön-hanen i ett område som är drygt 1 100 kvadratkilometer stort.
De lever och de dör
Norrsjön-hanen är en av de runt 300 vargar som fortfarande lever i Sverige, men de senaste åren har cirka 50 döda vargar per år rapporterats in i Rovbase, Naturvårdsverkets och norska Miljødirektoratets databas med rovdjursinformation.
Enligt SLU dödas 10 till 12 procent av vargstammen vid illegal jakt varje år.
På kartan ser vi var döda vargar har påträffats de senaste tio åren. Från den 1 januari 2009 till och med den 21 september 2019 så har 438 stycken avlidna vargar rapporterats in.
Jakt, avsiktiligt dödade av människan
Oavsiktligt, olyckor eller naturlig död
Vi ser att flest döda vargar påträffats i ett område som sträcker sig innanför Karlstad, Örebro, Gävle och Östersund och längs den svensk-norska gränsen.
Nu ska vi titta på de dödsorsaker som angivits för vargarna.
Skyddsjakt
Skyddsjakt innebär att man skjuter vargen för att den utgjort ett hot.
Det kan till exempel vara ett hot mot allmän hälsa och säkerhet eller att förhinda allvarlig skada mot egendom eller boskap.
Det är 151 vargar som har rapporterades som döda på grund av skyddsjakt.
All slags jakt
Nu tittar vi på all slags jakt, alltså både licensjakt och skyddsjakt. För den här kategorin har 302 vargar rapporterats in, vilket är en klar majoritet av de döda vargar som påträffats.
Övrigt
Nu ser vi alla vargar som rapporterats döda av andra anledningar än jakt. Det är 136 stycken de senaste tio åren.
Trafiken
Här har vi vargar som man tror har dött i samband med en trafiksituation, 69 stycken de senaste tio åren. Förutom jakten är det trafikrelaterade dödsfall som är vanligast. Av de vargar som dött på grund av bil- eller tågtrafik dog nästan ingen i Jämtland.
Inavel
Den svenska vargstammen är inavlad - alla vargar i den skandinaviska vargstammen kan spåras tillbaka till fem invandrade individer. Det innebär att den genomsnittliga inavelskoefficient (det mått som används för att beskriva hur inavlad en population är) är 0.25. Det motsvarar inavlingsgraden hos avkomman till ett syskonpar.
En konsekvens av den grunda genpoolen är att kullarna blir mindre. Forskare inom det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv har visat att antalet valpar minskar med 1,2 för varje tiondel som inavelskoefficienten ökar. Svenska vargar har också oftare missbildningar på kotorna vilket misstänks vara en effekt av inaveln.
Hur många vargar finns i Sverige?
Från att ha varit utrotad har den svenska vargstammen sedan 1980-talet återigen etablerat sig och växt sig större.
Vid millenieskiftet fanns uppskattningsvis runt 50 vargar i Sverige. Tio år senare var den uppskattade siffran över 200.
2013 beslutade Sveriges riksdag om målet att de stora rovdjuren i Sverige, däribland vargen, ska ha en så kallad "gynnsam bevarandestatus". Det innebär bland annat att artens utbredningsområde inte skall minska och att rätt förutsättningar skall finnas för en livskraftig population.
För att uppnå en gynnsam bevarandestatus för vargar beslutade riksdagen om en miniminivå på 170-270 individer år 2013.
I maj 2019 reviderade Naturvårdsverket miniminivåerna till 300 individer med hänvisning till ny forskning som visat att de tidigare miniminivåerna inte var tillräckliga.
Revir
Majoriteten av de skandinaviska vargarna är stationära i familjegrupper eller revirmarkerande par och håller sig inom sitt revir. Familjegrupperna består av ett vargpar med en eller flera valpar.
I takt med att den skandinaviska vargstammen har återhämtat sig har också den yta som reviren täcker ökat.
Här ser vi revirens utsträckning från vintern 1999-2000 till idag, enligt de årliga varginventeringar som görs av Rovdata, Viltskadecenter och Høgskolen i Innlandet.
Som vi kan se har vargrevirens utbreding successivt växt sig större i området mellan Uppsala och Oslo och i området mellan Gävleborgs och Dalarnas län.
Få varggrupper har däremot lyckats etablera sig i nordvästra Dalarna.
Viltskador från varg
Med rovdjur kommer också risken för viltskador på boskap och sällskapsdjur. Nu ska vi snart titta på en karta över anmälda viltskador på får, hundar, nötkreatur, getter och hästar som en följd av vargangrepp de senaste tio åren.
Observera att kartan inte visar vargangrepp på renar. Anledningen till detta är att datan på renangrepp inte är lika tillförlitlig eftersom sådana angrepp sällan rapporteras.
Det beror bland annat på att samebyarna bara i undantagsfall får ersättning för enskilda rovdjursangrepp. Istället får byarna en sorts ersättning baserat på hur många rovdjur som finns i renbetesområdet.
Attacker per kommun
Ju mörkare färg kommunen har, desto fler angrepp har skett där de senaste tio åren.
Av Sveriges 290 kommuner så har det skett viltskador från varg i 103 av dem de senaste tio åren.
Värst drabbade
Nu ser vi bara de kommuner som haft sju eller fler vargangrepp de senaste tio åren, det är 39 stycken.
Flest angrepp har Torsby kommun haft med 43 stycken, följt av Malung med 34 angrepp.
Men björnen och lodjuret då?
Vargen är inte det enda rovdjuret som attackerar tamdjur. Lodjur och björn står för en betydande del av angrepp på boskap och sällskapsdjur.
Här ser vi hur många anmälningar av viltskador som respektive rovjur har legat bakom sedan 2009. Siffrorna visar antalet angrepp som respektive rovdjur har gjort. djur.
Varg
Vargar angriper främst får, men även många hundar drabbas.
Björn
Trots att björnen är det vanligaste av de stora svenska rovdjuren så står den för en relativt liten andel av de rapporterade viltskadorna.
Björnen är allätare och runt hälften av dess kaloriintag kommer från bär. Av de viltskador som rapporteras till följd av björn är den största gruppen skador på bisamhällen.
Lodjur
Lodjuret är det stora rovdjur som står för den största andelen fårangrepp med 804 stycken de senaste tio åren.
Lodjuret har också en större utbredning i landet än vargen.
Hur vet man vem som bet?
Varje rovdjur har ett karaktäristiskt tillvägagångssätt när de jagar och fokuserar på olika delar av kroppen när de fäller sitt byte.
För att kunna identifiera vilket rovdjur som ligger bakom en attack tittar man bland annat på var på kroppen attacken har skett.
Björnens bett hamnar ofta på ryggen och på framsidan av huvudet, samt undertill på djuret.
Vargens bett landar ofta vid halsen, men även på rygg, mage och bakdel.
Lodjuret föredrar att bita sina offer i strupen.
Källa: Viltskadecenter
Vilka kommuner är utsatta?
Tittar man på antal incidenter sammanlagt av djuren ser vi att en ganska stor del av Sverige är helt förskonat. Incidenter på renar räknas inte i sammanställningen.
Anmälda skador i din kommun
Här kan du se hur många anmälda angrepp det har varit i din kommun de senaste tio åren. Vi tittar på viltskador på nötdjur, får, get, häst, hund och bisamhällen.
Källor och metod.
Familjegrupper och revirmarkerande par
Data från Rovdata/Viltskadecenter/Høgskolen i Innlandet
GPS-data för Norrsjön-hannen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Döda vargar
Data från Rovbase
Vi har kategoriserat dödsorsaken med hjälp av de beskrivningar i text som finns hos Rovbase. Först delades gruppen i två delar, de som dödats av människan på ett lagligt sätt, såsom licensjakt, skyddsjakt eller i forskningssyfte, och övriga. Det infattar alltså dels de som påträffats naturligt döda, de som antas dödats i illegal jakt samt de som dödats i trafiken.
Data för inavel
Data från Naturvårdsverket
Vargpopulation i Sverige
Uppskattningen om antalet vargar kommer från de inventeringsrapporter som görs varje år av Rovdata, Viltskadecenter och Høgskolen i Innlandet. Åren 1999 till 2014 redovisas alla vargar som berör Sverige, inklusive alla med revir på gränsen mellan Sverige och Norge. Från och med 2015 redovisas en uppskattning av alla vargar med revir i Sverige och hälften av alla vargar med gränsrevir.
Viltskador av varg, björn och lodjur
Naturvårdsverket och SLU
Har du lärt dig allt om våra rovdjur nu? Testa dina kunskaper i vårt rovdjursquiz!
Här kan du se mer från SVT Datajournalistik
Martin Hedström
Oskar Nyqvist
Ola Hjalmarsson
Linnea Heppling
Fredrik Edgren
Publicerad: 1 Oktober 2019
Uppdaterad: 14:40 1 oktober 2019
Frågan ovan är en del av Sverige möts
Under hösten kommer vi på SVT spegla en rad frågor där åsikterna går skarpt isär och undersöka vad som händer när människor faktiskt träffas och pratar – öga mot öga.
Vill du möta någon som inte tycker som du, eller bara veta mer om projektet? Besök Sverige möts hemsida.