Stor dokumentärsatsning om livet under första världskriget

Det stora kriget är en påkostad dokumentärserie i åtta delar, med manus av bland andra Peter Englund. Vi upplever första världskriget genom ett antal huvudkaraktärer som själva lämnat sina vittnesmål från tiden - i dagböcker, brev, vykort och telegram. Dokumentärt material blandat med dramatiserade delar ger oss historien fylld av kärlek, längtan, skräck och personliga förluster.

 

När kriget bröt ut i Europa sommaren 1914 trodde de flesta att det skulle vara över till jul. Men den till synes lilla konflikten växte till den första globala konflikten och ett nytt sorts krig utkämpat med teknik som aldrig skådats förr. Drygt fyra år senare, i november 1918, hade tio miljoner människor förlorat livet och den politiska världskartan ritats om. Mitt i detta kaos levde miljontals vanliga människor. Deras liv förändrades på ett sätt som ingen hade kunnat föreställa sig och det är deras historia vi får i dokumentärserien.

Genom ett antal huvudpersoners vittnesmål upplever vi krigets alla delar. Hur var det för en brittisk överklassdam att överge det bekväma livet för att istället vara frivillig vid ett av frontens alla fältsjukhus? Eller att vara en tysk soldat i en skyttegrav och försöka hålla sig undan en fiende man aldrig sett? 

Det stora kriget är en påkostad samproduktion mellan 23 tv-bolag med franska Arte och brittiska BBC i spetsen. Dramatiserade scener blandas med historiskt material och fotografier från över 70 arkiv och 21 länder. Den historiska äktheten har haft högsta prioritet i projektet. Flera välrenommerade historiker, däribland Peter Englund, Oliver Janz (Tyskland) och Emmanuel Saint Fuscien (Frankrike) har varit med i arbetet. Skådespelare från sju länder medverkar och inspelningarna har pågått i Frankrike, Tyskland och Kanada. 

 

Svensk berättare är Henrik Ekman.

 

Huvudpersonerna:

Louis Barthas, född 1879 i byn Homps, Frankrike. Arbetar i vinregionen Languedoc, är gift och har en son. Vid 35-års ålder blir han inkallad som reserv och i slutet av 1914 placeras han i en av de allra farligaste sektionerna vid fronten.

Yves Congar tioåring som växer upp i Sedan, Frankrike. Yves pappa är för gammal för att bli inkallad men han minns det förra kriget väldigt väl, när Frankrike förlorade de välmående provinserna Alsace och Lorraine till Tyskland.

Ethel Cooper pianolärare från Australien som bor i Leipzig sedan flera år. 15 000 kilometer från familjen i Adelaide. Men efter krigsutbrottet ligger även frontlinjen mellan dem.

Vincenzo D’Aquila född i Palermo på Sicilien men familjen emigrerade till Amerika just före sekelskiftet. Våren 1915, utan att berätta något för sin familj, kliver han på en båt full med volontärer som återvänder till hemlandet för att gå ut i kriget.

Ernst Jünger född 1895 i Heidelberg och uppväxt i Hannover. På krigets allra första anmäler han sig som frivillig, mer driven av skoltrötthet än patriotisk yra. Dagen före nyårsafton skickas han som 19-åring till fronten.

Karl Kasser född 1889 i en jordbrukarfamilj i staden Kilb, Österrike-Ungern. Likt många andra jordbrukarbarn och arbetare vill han inte dö ”på ärans fält”. I inledningen av kriget avskrivs han som olämplig på grund av en handskada men bara efter några månader kallas han igen.

Käthe Kollwitz född i Königsberg, Tyska Ostpreussen, och är redan vid krigsutbrottet en välkänd artist. Hon bor med sin familj i Berlin och är uttalad socialdemokrat.

Elfriede Kuhr är tolv år gammal och bor med sin mormor i Schneidemühl, dåvarande Tyska riket nuvarande Pila i Polen. Kriget omvandlar den lilla sömniga staden till en viktig knytpunkt för tyska trupper på väg till östfronten.

Sarah MacNaughton, Storbritannien, sjuksköterska från en välbärgad familj och redan Röda korset-veteran. För henne är det en självklarhet att åka med brittiska armén som volontär. Ett band av unga rika kvinnor följer med henne till fronten.

Charles Edward Montague växer upp i London, Storbritannien, som son till en romersk-katolsk präst. Efter att ha studerat i Oxford arbetar han som journalist och författare. Montague är pacifist – fram till sommaren 1914. 48 år gammal går han ut i kriget som frivillig.

Paul Pireaud, Frankrike, jordbrukare som under kriget separeras från sin fru Marie. Deras enda kontakt under kriget är regelbunden brevväxling. Paul anförtror sig åt henne och berättar om soldaternas lidanden vid fronten. 

Marie Pireaud, Frankrike, gift med Paul. I personliga brev, som uttrycker både avundsjuka och kärlekstörst, berättar hon om svårigheterna att arbeta på gården under krigsåren.

Gabrielle West från Gloucestershire i södra England. Hennes familj har ett hus på landet, med hästar och vagnar. Efter krigsutbrottet blir det naturligt för henne att flytta dit. 

Marina Yurlova, ryska som är 14 år när kyrkoklockorna i hennes by ringer för att meddela att landet ligger i krig. Hennes pappa är överste och skickas direkt till fronten. Marina följer efter, för att själv bli soldat. 

Svenska huvudpersoner, Det stora kriget

Fritiof Englund, 1893 – 1964

Fritiof Englund växer upp i Ulricehamn, Västergötland. 1914 flyttar han till Stockholm för att påbörja juridikstudier. Han ser fram emot nya vänner, teater- och museibesök men när kriget bryter ut ändras planerna. I sin dagbok beskriver Fritiof hur krigets första dagar skakar om Sverige och om hans upplevelser när han blir inkallad i Kronans tjänst. Känslorna pendlar mellan lycka och rädsla inför kriget som närmar sig Sverige. 

Elow Nilsson, 1894 – 1916

Elow Nilsson är från Gustavsberg utanför Stockholm och kommer från en enkel bakgrund. Med en stor längtan efter äventyr, förenat med brist på arbete åker han till Paris och får jobb i ett hotellkök. När kriget bryter ut rycks Elow med av entusiasmen. Frivilligt tar han värvning i den franska armén. Under krigets första två år skickar Elow hem skildringar om sina upplevelser i fält, berättelser som publiceras i Veckojournalen.

Elsa Brändström, 1888- 1948

Elsa Brändström föds av svenska föräldrar i Sankt Petersburg 1888. Hon växer sedan upp i Sverige, men banden till Ryssland är starka och vid tjugo års ålder återvänder hon. När kriget bryter ut anländer tusentals sårade och trasiga soldater från fronten. Som så många andra kvinnor vill hon hjälpa till och väljer därför att utbilda sig till sjukvårdare. Det som blir hennes kall är att rädda krigsfångarna, från Tyskland och Österrike/Ungern, som sitter bortglömda i Sibirien.

Elin Wägner, 1882-1949

Elin Wägner är feminist och författare och bor på Östermalm i Stockholm. Hon är ledande i den svenska kvinnorörelsen och kämpar hårt för kvinnlig rösträtt. När kriget bryter ut går hennes kraft in i fredsrörelsen. Hon debatterar, skriver artiklar och engagerar sig i fredsdemonstrationer. Hennes texter är kritiska mot de manliga maktstrukturer som råder i Europa och menar att konflikter skulle lösas utan våld om kvinnor hade större inflytande.

Clary Ählström, 1893- 1965

Clary Ählström bor på Södermalm i Stockholm med sina två barn och man på 15 kvadratmeter. Som en följd av kriget är det livsmedlesbrist i landet och Clary, som många andra, måste spendera dagarna i timslånga matköer. Hon har fått säga upp sig från sitt dagtidsjobb och putsar istället silver åt de mer välbeställda på kvällarna. När matupproren bryter ut i landet 1917, blir Clary fängslad och anklagad för att hetsat till de protester som bryter ut på Södermalm i Stockholm – ett uppror som kommit att kallas potatisupproret.  

Claes von Rosen, 1885-1959

Claes von Rosen är född in i en militärsläkt och går själv samma bana som generationerna innan honom. När kriget bryter ut är han en av de 40-tal svenska officerare som anmäler sig frivilligt, för att ta chansen att praktisera det yrke de utbildat sig till, i den tyska armén. Han vidareutbildas och träder in i kriget 1916 som batterichef. Claes strider på de värsta platserna, under de svåraste åren.

 

Det stora kriget

Vittnesmål från första världskriget