Jane och Yngve svarade på tittarnas frågor

Jane, Kerstin och Yngve tillsammans.
Sveriges bästa äldreboende: Jane Lindell Ljunggren, äldreomsorgsexpert, Kerstin Isaksson, chef på Smedsberget och Yngve Gustafson, professor och överläkare i geriatrik.

Experterna från dokumentärserien Sveriges bästa äldreboende gästade Fråga doktorn för att svara på tittarnas egna frågor om äldrevård. Nedan kan du läsa hela chatten som följde programmet.

Susanne Persson: Hej Yngve Var på Öland på klockargårdskonferensen och lyssnade på dig och blev väldigt inspirerad.Jag hörde dig nämna i programmet Sveriges bästa äldreboende om hur du mätte livskvalitet och undrar hur man kan ta del av det underlag du använder? Arbetar själv på ett äldreboende och skulle vilja undersöka hur de äldre upplever sin tillvaro. Mvh Susanne Persson, Svedala

Yngve Gustafson: Skalan som vi använde förkortas PGCM. Den mäter subjektivt välbefinnande och anses vara en av de bästa skalorna, även för dem med demenssjukdom. Den har enkla svarsalternativ, ja eller nej.

Amanda: Hej Vad kan man göra så att äldre har en så bra tid på äldreboende tills de dör?

Jane Lindell Ljunggren: hejsan ja egentligen är det "bara" att fortsätta bemöta de äldre som människor livet ut. de har en fantastisk historia med sej som man kan plocka ur som bekräftar och ger meningsfullhet att någon vill lyssna på vad jag vill berätta. skapa trygghet och delaktighet i livet.

B-IÅ: Hej, I föreningen jag är aktiv i, har vi en medlem som är 90 år. Hennes värkproblem är mycket svåra för henne och förutom att det lägger lock på precis allt i hennes liv, så påverkas också övriga i gruppen av det hela. Hur kan vi göra för att hjälpa henne. Hon äter väldigt många piller varje dag, hennes enda kommentarer är hur ont hon har. Hon åker in på sjukhuset några timmar nu och då, ibland flera ggr per vecka och kommer hem och inget är förändrat. Hennes man är i början av en demenssjukdom som säkert påverkar. Hur kan vi hjälpa denna dam. Vågar vi prata med hennes barn eller ska vi bara stötta henne så gott vi kan under de stunder vi ses och umgås med henne. Det senare är svårt, men.....

Yngve Gustafson: Man skulle önska att att man utredde orsaken till hennes svåra smärtor. Kanske kan man hitta en bakomliggande sjukdom. I värsta fall kan smärtan bero på läkemedelsbiverkningar. Om hon är deprimerad så kan det förmodligen också förvärra hennes smärtor. Man kan bara hoppas att hon kan få kvalificerad bedömning och hjälp med sina smärtor. Om hon inte får hjälp kan smärtorna förstöra resten av hennes liv. Tyvärr är det vanligt att gamla med smärtor endast får symptomlindring och ingen hjälp att hitta orsaken till smärtorna.

Ann: Hej, hur är det, får man starta ett privat äldreboende som privatperson? Vi är några stycken som har diskuterat detta och vi är inte överens.

Jane Lindell Ljunggren: hejsan idag är det tyvärr svårare att "bara"starta. det behövs att man kan svara på en upphandling men det går. det finns också kanske möjligheter att starta på intraprenad om ni jobbar i kommunen. men kämpa på det man tror på ska man kämpa för!! Att ha en genomtänkt och genomarbetad plan. Lycka till

Dotter: Hade min mamma boende hos mig i 20år. Hon blev sjuk i myasti och blev sjukare för var dag. För frisk för att bo på hem. Hon blev deprimerad o allt sjukare. Slutade att äta o gick ner i vikt. För ett år sedan gick mamma bort o läkaren sa flera gånger att hon hade livsleda. Det kändes som att hon skyllde på mig.Jag mådde väldigt dåligt av detta eftersom vi gjort allt för att mamma skulle ha det bra. Vi fick ingen hjälp med henne utan var lämnade till att själva klara ut situationen. Hur kan man inom vården missa så fatalt att en äldre person är deprimerad . Och bara skita i det o låta anhöriga ta hand om allt.

Jane Lindell Ljunggren: ja fy va ledsen man blir när man hör din historia. ja man fattar inte faktiskt hur man kan missa saker. men du har kämpat och du har gett din mamma det finaste hon kunde få, att ha dej nära. kram

Bitten: Pappa 80år, förmaksflimmer, diabetes typ 2, ‘gula fläcken’, dålig aorta klaff. Står på div läkemedel ex Waran, Seloken, Metformin, Mindiab, Insulin mm. Jag ville han skulle få 1g Paracetamol gr 4/dygn pga ryggsmärtor (extra dålig rygg en period). De delade ut tabletterna, dvs 4g, över 12 timmar och inte 24 timmar! Ska det inte fördelas över hela dygnet? Ska inte det gå 6 timmar mellan doserna? Tacksam för svar!

Yngve Gustafson: Alvedon bör fördelas någolunda jämt över dygnet. De finns också alvedon i en långvärkande form som bara behöver ges tre gånger per dygn. Då kan få sova ostörd.

Elisabeth Aldgård : Hej ! Tack för ett trevligt program , min fråga är hur gör jag för att få reda på att mina mediciner passar ihop, ni pratade om nått typ av dataprogram , äter en hel del själv är reumatiker o meniers patient, tack på för hand o ha en bra kväll Med vänlig hälsning Bettan i Skåne

Yngve Gustafson: Dataprogrammet förkortas EES. Det finns idag på cirka 800 apotek. Där kan man som patient få sina läkemedel analyserade.

Gulla: Har jobbat i 28 år inom vården. Man FÅR inte glömma, att underbemanning är ett faktum många ggr. I mångt och mycket sköter man sköterskans jobb, tvätt, städ, lättare matlagning och all dokumentation. Tiden till de gamla blir knapp ibland, det basala sköts. Sedan krav från anhöriga o.d. Och allt det som inte ens syns.

Jane Lindell Ljunggren: ja jag vet. men om man verkligen sätter sig ner i personalgruppen och tänker igenom -vad gör vi av vår tid? Hur kan vi komma ifrån att alltid springa, springa. finns det ngn gång i veckan vi kan styra om tiden för att kunna sitta ner eller göra ngt tillsammans med de äldre för att komma närmare varandra. vi har gjort så hos oss och fann till faktiskt vår förvånng att om vi fick ordning på vad var och en har för ansvar för dagen så frigjordes mer tid är vi trodde. men det gäller att alla strävar åt samma håll. lycka till !!detta brukar jag utbilda ochh föreläsa om

Rut: Vi vilken ålder bör man börja vara vaksam på mediciners nedbrytning i kroppen? Hur länge stannar (lagras) mediciner? Å hur är det med ämnesomsättningen, den avtar väl också? När börjar dessa processer ?

Yngve Gustafson: Tyvärr åldras vi olika fort och vi blir mer och mer olika. Både upptaget, metabolismen, utsöndringen och effekterna av läkemedel förändras under åldrandet. Det finns ingen läkare som kan bedöma allt detta hos den enskilda människan. Därför måste läkaren alltid utvärdera effekter och biverkningar så att inte läkemedlen har oönskade effekter. Gamla blir som regel mycket känsligare för nästan alla läkemedel.

Ann: Vad ser ni som viktigaste åtgärderna för att få en bra äldreomsorg på ett servicehem eller i hemmet?

Yngve Gustafson: Det finns ingen enskild åtgärd som är viktigast. Självfallet är respekt och människokärlek en av de viktigaste hörnstenarna i en god äldreomsorg. Tillräcklig bemanning, goda kunskaper och hög kompetens är också nödvändigt.

Dotter: Min far har gått från 2 mån korttidsboende till gruppboende för dementa i tre veckor nu. Han trivs inte och vill hem. Men när han bodde hemma (änkling) kände han inte igen sig i sitt eget hem. rör det till det ännu mer i hans huvud om jag tar med honom till hans sommarbostad el ut med bil på pormenadstig han själv ofta gick. Har inte haft någon givande kontakt med personal på boendet ännu. Hur länge ska man vänta på sådant? Mitt dåliga samvete gnager sönder mig om allt jag borde göra.... Far är 90 och jag är 70.

Jane Lindell Ljunggren: ni bör sanbbt ha ett inflyttnings möte där du delger personalen din pappas levnadsberättelse och att personalen får veta så mkt som möjligt vad din pappa tycker om, inte tycker om , gäller allt och där du med din kunskap har otroligt mkt värdefull information att ge. ett måste för oss som arbetar för att vi snabbt ska kunna ge trygghet och respekt. så be snabbt om ett möte. jag tror att kanske precis i samband med inflyttning till ett boende att det kan bli för mkt att också åka ivä. men det är ingen regel utan allt är med hänsyn för personen i fråga vad som kan hjälpa denne bäst.

 Lycka till

Olov: Jag har en dotter som nyligen tagit sin examen som arbetsterapeut i Umeå, nu när hon kommit ut på arbetsmarknaden har hon blivit besviken för 97 procent ca säger hon att det handlar om förskrivning av hjälpmedel och inte ta till vara om de " små tingen som att hålla muskler i gång" genom tex personlig träning. Allt som kan göra att de tränar allt som är möjligt, pengar som styr hur kan kommunerna få ett annat synsätt, de är ju svårt för en nyutexaminerad att få gehör för sina iden om jag förstår deér

Jane Lindell Ljunggren: tråkigt detta måste vi slåss för verkligen. denna kompetens är oerhöt värdefull som handledning på olika sätt till vård personal. inte bara hjälpmedel

Ingegerd Borg Jonsson: Vi är några kvinnor, som mist våra män, och vi har lovat varandra att vara "starka anhöriga" för varandra när/om vi själva kommer till ett äldreboende. Av erfarenhet vet vi att det är nödvändigt med någon som "håller koll".

Yngve Gustafson: Tyvärr är ensamma äldre människor oftare utsatta för vanvård och övergrepp, kanske särskilt i hemsjukvård. På äldreboenden kan det finnas en bättre social kontroll och de gamla är mindre utlämnade.

Berit Malm-Nilsson: Tänk om man kunde införa treskift inom särskilda äldreboenden. Till gagn för personalen som slipper delade turer och till gagn för boende som slipper få hela dygnets aktiviteter inprogrammerade mellan sju och sexton på dagen. Det skulle nog vara bästa bästa botemedlet mot svält inom äldrevården.

Jane Lindell Ljunggren: det är egentligen allt 3 skift. Dag-kväll-natt. men man bör få de olika skiften att närma sig varandra för att se till att dygnets alla timmar blir bra för de äldre

Susanne Persson: Vem får utföra PGCM test?

Yngve Gustafson: Vem som helst kan ställa de sjutton frågor som ingår i testet, men om man då upptäcker att någon mår psykiskt mycket dåligt måste man vara beredd att hjälpa personen. Frågorna kan ibland upplevas jobbiga och orsaka ångest.

Christel Palm: Varför ses de äldre som rättslösa, speciellt med dement och stroke. Och hur kan vi ställa krav. Jag sliter för min pappa och jag hoppas de skall flöda över till andra som kanske får bättre hjälp av hemvården. Men vad kan vi kräva i rörelse t.ex.. Ni gör ett fantastiskt bra arbete.

Jane Lindell Ljunggren: tack. ja vi måste alla hjälpa till att föra deras talan så att de inte tystas ner. bra att månag kämpar

Ninni: Min sambo 82 år har fått Mirtazapin 30 mg mot nedstämhet. Sover rätt bra på den i stället för sömntabletter men blir inte piggare och gladare av den. Är den lämplig?.

Yngve Gustafson: Om tabletten inte har hjälpt bör man kanske pröva annan behandling.

M argareta: Min far bor på äldreboende pga ålder, dygnet-runt-kateter och att han har svårt att gå. Han är helt klar i huvudet och hänger bra med i nyheter och sport samt har bra hörsel. Andra på hemmet är inte lika alerta, vilket gör att min far inte har något utbyte av dem. Han är väldigt ensam och vi barn märker att han börjar tyna av, bl a pga av tristess. Vi bor väldigt långt från vår far. Det blir inga veckobesök. Vi tycker att personalen kunde stimulera vår far mer, framför allt intellektuellt. Han behöver även regelbunden sjukgymnastik för sina ben. Vår far förbjuder å det bestämdaste oss barn från att ta kontakt med personalen på hemmet, bl a för att påpeka detta med brist på stimulans och ibland med brister vi upplever. Vår far har talets gåva och är helt klar i huvudet och har tagit en och annan konflikt som har uppkommit, men han vill inte klaga för som han säger "jag ska var kvar här, det ska inte ni". Hur ska vi kunna få en bättre tillvaro för vår far utan att "gå över hans huvud"?

Jane Lindell Ljunggren: ja det är klart att han inte vill "komma i dålig dager" tyvärr. men ni kan utfrån er själva eran känsla ta upp vad ni upplever och känner, utan att för hans talan s a s. ni har helt rätt att få samtala med ansvariga.

Ingrid: En enkel fråga. Undrar om kolsyrat vatten (utan smaktillsats) binder vatten i kroppen? Jag är 80 år och överviktig.

Yngve Gustafson: Kolsyrad dryck innehåller små mängder natriumsalt som kan binda vatten i kroppen. En alvdeon brus tablett innehåller mer salt än 1,5 liter cocacola. Om man har hjärtsvikt kan all sorts dryck i för stora mängder ansamlas i kroppen och belasta hjärtat.

Jan oLOV eRIKSSON: Jag är 68 år och musiker. Min mor blev dement och avled för några år sedan. Hon spelade piano och dragspel och under sjukdomen köpte vi barn en elorgel till henne eftersom hon inte orkade bära dragspelet. När jag besökte henne så trodde hon alltid att jag var hennes bror och var helt förvillad. När hon spelade på orgeln så satt alla gamla låtar klockrent. Min fråga är: Har musiken någon påverkan eller "läkande" funktion på demens.

Jane Lindell Ljunggren: musiken har en oerhörd betydelse vid demens. visst kan ngn enstaka ha svårt att sortera ljuden osv men de allra flesta har takten och verserna kvar långt in i sjukdomen och ett jättebra metod att ta till för och med personer som i övrigt har svårt att kommunicera. att sjunga en sång med takt så kan personen gå bättre lyfter på föttrena lättare osv. dansa är också möjligt långt in i sjukdomen. så vi använder dagligen musik på olika sätt. underbart

Rut: Måste det vara en dietist som kollar näringsbrist/undernäring/svält? Eller kan det ingå som dokument i en genomförandeplan?

 Yngve Gustafson: I tv-programmet har vi använt en nutritionsbedömning som heter MNA. En kortversion används idag på de flesta äldreboenden i Sverige och ingår i Senior alert som är ett kvalitetsregister för svensk äldrevård. MNA kan utföras av de flesta yrkesgrupper i vården.

Behandling ASS: Varför skall det vara så svårt att vara volontär, måste jag gå p kurs. enligt socialchhef måste jag ha förening bakom mig om tex skall bli anklagad för stöld. Har arbeta som behandlings arbete med utbildning. Vill bar göra livet bättre för äldre respekt empati skratt läsa promenad och mycket annat som gör livet lättare för den äldre,och även personalen till vis del. Att detta skall vara så svårt, har massor av tid kurs förenings krav. Är det verkligen så? Åldringar har mycket att ge mig också. Och jag blir behövd

Jane Lindell Ljunggren: ja det är så underbart att så många vill hjälpa till på olika sätt. lite kan jag hålla med att det är bra om man har ngt bakom sig eller att man med den äldre och enheten har ett tydligt avtal vad du ska -kan hjälpa till med så det är tydligt för alla. det är ju trots allt så att vi har lagstiftningar och tystnadsplikten att ta hänsyn till men allt går att lösa så klart.

Bettan: Hej! Jag undrar varför vi i Sverige inte har ett nära sammarbete mellan läkare och apotekare? Det är ju de som har kunskap om mediciner och dess verkan.Jag får känslan av att läkare inte tycker att det behovet finns eftersom olika bekanta till mig har blivit nekade en gemensam genomgång av medicinlistor. Om det inte finns någon utbildning som äldrepedagoger är det kanske dags att det blir det. En utbildning som leder till att man blir proffs på att aktivera de äldre.

Yngve Gustafson: Läkemedelsbehandling av äldre är så komplicerad att läkare borde välkomna ett samarbete med apotekare. Tyvärr smyger det sig ofta in prestige.

 En god äldrevård måste alltid ha ett rehabiliterande, (aktiverande) arbetssätt - vilken yrkesgrupp som är bäst lämpad för detta kan vara olika. Sjukgymnaster eller arbetsterapeuter, om de är intresserade av äldre, borde vara en bra resurs.

Jan oLOV eRIKSSON: Jag är 68 år och musiker. Min mor blev dement och avled för några år sedan. Hon spelade piano och dragspel och under sjukdomen köpte vi barn en elorgel till henne eftersom hon inte orkade bära dragspelet. När jag besökte henne så trodde hon alltid att jag var hennes bror och var helt förvillad. När hon spelade på orgeln så satt alla gamla låtar klockrent. Min fråga är: Har musiken någon påverkan eller "läkande" funktion på demens.

Yngve Gustafson: Musik kan ha stor betydelse för stimulering och aktivering av områden i hjärnan som man annars inte kan nå. I hjärnskaderehabilitering har musik och rytm visat sig ha mycket goda effekter. Människor med demenssjukdom som helt slutat prata kan med musikens hjälp hitta tillbaka till orden.

Storasyster: Hur påverkas en märkbart dement person av att man under förevändning av att det skall bli en tur med bilen, i stället åker till ett demensboende och lämnar honom där. Den demente blev så klart väldigt upprörd och våldsam och skulle absolut ut därifrån. När jag besökte honom där efter någon vecka, kunde han knappt prata men ville inte släppa min hand. Personalen fick uppbjuda all sin uppfinningsrikedom för att avleda honom och jag kunde gå hem och känna mig som en svikare. Det tog inte lång tid förrän han var djupt inne i sjukdomen. Kan sättet han blev flyttad på påverka förloppet?

Jane Lindell Ljunggren: ja detta är så sorgligt och tyvärr kan det ibland  gå så långt att det inte finns så mkt att välja på, om det är tex fara för den enskilde osv. men hos oss brukar vi då göra ett antal hembesök hos den äldre och att den äldre hälsar på oss ett antal gånger tillsammans med närstående eller hemtjänst och på detta sätt skapa lite trygghet och igenkänning och förtroende och detta underlättar och är många gånger gångbart och kanske t o m   framtida problem. det är värt att sätta in extra resurser vi inflyttning.

Sollan: Mycket tid åtgår för planering av arbetstider. Man frågar sig för vem man jobbar när följande får hända: en fredagskväll finns två vikarier, varav en bara varit vid ett tillfälle på boendet, den andra under ett par veckor. Då är det med tungt hjärta man lämnar sin demenssjuke man. På måndagskvällen jobbar tre av ordinarie personal

Jane Lindell Ljunggren: ja hur kommer vi till rätta med detta tro???? ett måste

Brita: Yngve: Jag har läst att vid demens har forskning visat att det är vanligt att man har för lite sköldkörtelhormoner i hjärnan. Kommer man pga det att testa äldre för detta?

Yngve Gustafson: Det är inte vanligt men det förekommer att man kan bota ett demensliknande tillstånd med hjälp av sköldkörtelhormon om personen har grav brist på hormonet.

myrtel emilsson: Detta är inte någon fråga utan jag vill bara berätta vad jag sysslar med i lilla Bjurholm. Det är så att jag har fått tag i en sångskiva med text som rullar på, på Tvn typ karoki. Som jag kör på alla äldreboenden i Bjurholm en gång i veckan.. Och sen så har jag gamla vk klipp som jag läser också. Detta måste gå igenom ABF. Ett tips för dom som vill göra nåt för dom gamla. Jag tycker så mycket om mina gamla, arbetar också natt. Dom får vara hur dementa som helst sången finns kvar.

Jane Lindell Ljunggren: så underbart!!! kram till er alla

Astrid: varför finns det bara deltidare och timanställda inom äldreomsorgen? På min mammas boende är det en enorm omsättning av personal. Mamma lär aldrig känna en personal för de är så många och de går runt och jobbar på olika avdelningar och roterar. Varför lägger man upp det på det viset? Tack för att Ni tagit upp problematiken inom äldreomsorgen! /Astrid

Jane Lindell Ljunggren: ja det undrar jag också. vi måste ta ett kraft tag med detta i vårt land!!

caritha: kan allmänläkare tillräckligt mycket om mediciner och demens?

Yngve Gustafson: Läkare som tror att dom kan tillräckligt mycket om mediciner till äldre och särskilt till människor med demens är sannolikt farliga läkare. Om läkaren är ödmjuk inför behandlingen av gamla och sköra människor kan sannolikt de flesta läkare ge gamla en bra behandling.

Kvilan: Hej Och tack för ett bra program. Sedan tre år tillbaks har jag vi dement sjuk mamma vars make stått för den dagliga tillsynen av mamma, detta har fungerat utan inblandning av hemtjänst, våra föräldrar har också fått och en god stöttning av oss barn detta har fungerat ända tills nu. Sedan en vecka tillbaks ligger vår pappa på sjukhus och den gångna veckan har vi barn turats om att ta hand om mamma dygnet runt. Har bett om hjälp av kommunen men det enda som erbjuds är hemtjänst vid vissa tillfällen trots att mammas demensläkare påtalat för befattningshavare inom kommunen att vår mamma är gravt dement och får inte lämnas ensam vilket vi barn också påtalat. Vårt önskemål är att vår mamma får ett korttidsboende under vår pappas sjukhusvistelse men det vägrar kommunen att hjälpa oss med. Vi barn tvingas ta ledigt från våra jobb för att kunna sköta tillsynen av vår mamma vilket är en ohållbar situation.

Jane Lindell Ljunggren: detta är verkligen ortoligt. det finns korttidsboende och då borde hon utan dröjsmål får komma dit. hemtjänsten hjälper inte så mkt, de är ju inte där längre stunder. då borde hon i så fall få hemtjänst hela dagen och ni komme rpå kvällen om det inte finns ngt annat alternativ?? men stå på er och biståndsbedömmaren måste ändra sig. ni kan alltid överklaga men det atr tid.

Alma: Hej Yngve Trombyl orsakar att man får blåmärke lättare, samt långvarig och svår stoppad blödning vid minsta lilla och stora sår Medicinen är gammal och berövad visst, men finns det inget bättre utan dessa biverkningar Stort Tack för allt du gjort och gör

Yngve Gustafson: I stort sett alla blodförtunnande läkemedel ger ökad risk för blödningar. Blodförtunnande mediciner som ges med sprutor (tex Fragmin)  kan kanske ge färre blödningar men är både besvärligt och dyrt att använda.

Inga-Lill Söderkvist: Det talas mycket om underbemanning Är det sant.På min tid sades det också att det var för lite personal,MEN det var inte riktigt sant

 Jane Lindell Ljunggren: det är så nu också att man inte alltid använder tiden rätt. men det finn så klart många exempel på underbemanning att man satt i system att inte sätta in vikarier. kvälla och nätter är så klart underbemannat

Pekka untinen: Min mor fick stroke 2001 då hon blev förlamad på vänster sida och tappade helt helt talförmågan. Efter tre veckor fick hon komma hem , men fick snart problem med andningen p g a lungödem. Efter bara några dagar skulle de skicka hem henne igen fast min bror som bor nära såg att hon inte kunde åka hem då hon fortfarande var väldigt dålig, vilket han påtalat för läkare, tlll saken hör att i samband med min mors stroke tappade hon den svenska hon tidigare kunnat och kunde prata finska med stora problem. Jag ringde då till lasarettet och sa att jag ville prata med ansvarig läkare varmed jag fick svaret att min bror redan varit i kontakt med dem. Detta ledde till att jag blev förbannad och sa att nu är det jag som vill prata med ansvarig läkare vilket jag slutligen fick som ledde till att min mor blev kar där ytterligare tre veckor. Är det så här den svenska sjukvården ska fungera att man måste bli förbannad innan någon lyssnar.? Med vänlig hälsning Pekka

Yngve Gustafson: Tyvärr prioriteras ofta gamla människor bort från rehabilitering om de inte har någon närstående som ställer krav. Särskilt utsatta är människor som på grund av stroke eller demens förlorar sitt språk. Det borde naturligtvis inte vara på det sättet.

Dotter: min mamma är 60 år, haft frontallobsdemens sen flera år, bor på ett vårdboende sen 4 år. Hon hade från början flest "klara dagar",där hon kunde resonera och reagera nästan som hon var frisk. De dåliga dagarna var det svårt att kommunicera med henne, hade mycket ångest, och ville helst inte stiga upp ur sängen. Ibland var mycket ledsen, eftersom hon hade insikt i att hon var sjuk. Man satte då in en massa mediciner. Bl.a Zyprexa, Citalopram, Mirtazapin, Oxascand högdos flera ggr/dag samt ytterligare lugnande till natten, samt någon ytterligare antidepressiv som jag inte minns namnet på just nu. Detta har lett till kraftig viktuppgång, tappat intresset för sin omgivning, vill inget längre, vill helst bara ligga i sin säng, går aldrig ut, helt nollställd och frånvarande. Hon har haft dessa mediciner i åratal, görs det någon ändring är det snarare att lägga till/höja något, än sätta ut. Ska det vara så här?

Yngve Gustafson: Som regel finns det inga läkemedel som har en god effekt vid frontallobsdemens. En del av hennes symptom kan bero på läkemedelsbiverkningar, men några av symptomen kan vara tecken på att demensjukdomen försämrats. Då flera av läkemedlen har en dämpande effekt på hjärnan borde man i första hand trappa ut dessa, kanske helst börja trappa ut zyprexa.

Förtvivlad dotter: Min mor 82 år bor i egen lgh 70+boende, har varit "glömsk" några år, men nu har hon börjat anklaga oss närstående för att byta ut och ta saker av henne, vilket inte är sant, är nu rädd att hon ska anklaga grannarna så det slutar med att hon blir ensam för ingen vill umgås med henne, går inte att prata med henne om dettta och jag blir arg på henne fast jag vet att jag inte ska bli det, hur gör vi ?

Jane Lindell Ljunggren: detta är tyvärr inte ovanligt. det hör på ngt sätt till bilden, att man inte vill erkänna att man inte längre hittar, klarar sin varadag, att man förlorar fotfästet osv. det måste vara oerhört svårt att drabbas av denna sjukdom det hjälper tyvärr inte att tillrättavisa utan försök och hitta ngt som hon ännu känner att hon behärskar som ni kan ha-göra tillsammans osv. så att det inte bara blir negativt och kanske prata med grannarna om hur det står till och att de kanske kan vara lite observanta att hon inte går iväg eller så. men jag skule se att hon kom för utredning och kanske det finns ngt "botbart" som ligger tioll grund för en del av dessa problem. man kan ju försöka få till en "hälsoundersökning" och inte säga att det är minnet som ska undersökas..

monkan: Är det vanligt på äldreboende att dementa inte tillåts att gå på toa trots att de ber om det? Har man blöjor hjälps man inte till toa!

 Jane Lindell Ljunggren: det hoppas jag verkligen inte. ber ngn om att få gå på toa så måste de få göra detta. det är mkt viktigt för självkänsla och ja allt

Lars : Jag har varit med under hella min systers tid som dement. Har haft alla kontakter med personal och sköterska. Hon var glad när jag kom och hälsade på medn givetvis lite rörig. För något halvår sedan berättade sköterskan att läkare hade besökt min syster och tyckte hon var så rörig, att man skulle ta bort all demensmedicin. Alvedon, som hon ätit för sitt onda knä skulle få vara kvar. Efter detta tappade hon ork och kraft mer och mer och aled för någon månad sedan. Var det rätt att ta bort demedsmedicinen?

Yngve Gustafson: Bromsmediciner som jag utgår från att din syster hade brukar ha sämre effekt när demenssjukdomen fortskrider. Om man ser en kraftig försämring när bromsmedicinen avslutas bör man överväga att inleda behandling igen.

Caritha : vad ska man ersätta risperidon med finns det alternativ?

Yngve Gustafson: De studier som har utvärderat risperidon och andra neuroleptika har visat på mycket begränsad effekt mot olika psykiska symptom vid demens. Däremot har studierna visat på allvarliga biverkningar, särskilt vid längre tids behandling. Oftast kan ett bättre bemötande och avledning minska till exempel agressivitet. Om man ska ersätta risperidon med annat läkemedel måste man veta orsaken till symptomen.

Utanför: Ni pratade om att alla kan vara med och göra något i vardagen. Även i Tv-programmet var de boende med i köket och bakade. Min mor finns på ett äldreboende i Sunne och där har man seda något år tillbaks stora anslag som säger att bara personal får vistas i köksdelen. Finns det någon lag eller föreskrift som säger att det är så, eller är det sunne kommun som har egna bestämmelser?

Jane Lindell Ljunggren: tyvärr har dett blivit "lag" på många ställen. det är miljö och hälsoinspektörer som kommer med dessa propåer. helt vansinnigt i min mening. de äldre betalar för delar av kök/vardagsrum de gemensamma. och det är jämförbart med egna hem. och är det ca 10 boende så jämför man detta med en familj och då gäller inte dessa hårda krav. men ... jag tycker verkligen att vi alla ska göra uppror mot detta. de äldre är inte mer ohygieniska än ngn annan och att få hjälpa till i köket , laga mat, baka berikar livet så otroligt och våra damer har inet gjort annat i sina liv. så klart de ska få fortsätta med detta!!!

Inga-Lill Söderkvist: Vad har personalen för utbildning? Usk.utb. hur lång är den ? Är alla utbildade ?

Jane Lindell Ljunggren: usk utb finns ju på gymnasiena och då är den 3 år. sen finns många andra varianter och man kan om man jobbat länge validera-bekräfta sitt kunnande och då är utb ca 1 år. nej alla är inte utbildade även om kommunerna nu oftast har som krav lägst undersköterska för att få en fast /tillvisdare anställning

Lillan: Min bror med Parkinssondemens, vaskulär demens säger nej till absolut allt so. Jag föreslår för att underlätta hans liv i rullstol. Hans liv är inte värdigt. Varför kallar inte någon samordnare på hemmet samman alla som är engagerade inkl mig som närmaste anhörig till någon form av genomgång och diskussion om hans situation? Måste jag begära det?

Jane Lindell Ljunggren: ja om ingen annan aktualiserar detta sp stå på dej. det känns som angeläget att det snarast kommer tillstånd. och att då sjuksköterska, arbetsterapeut och eller sjukgymnast och läkare är med.

Orolig dotter: Hej! Min mamma är 88 år och bor på ett demensboende. Sedan hon flyttade in där i mars i år har hennes demens snabbt försämrats. Hon är orolig, plockar med allt, har ångest men när läkaren satte in antidepressivt mådde hon ännu sämre. Hon är väldigt rörlig men har stor fallrisk pga yrsel och svaga ben. Hon sover dåligt på nätterna och lugnande hjälper henne dåligt. Hon glömmer att använda rollatorn och har fallit flera gånger och fått stora blåmärken pga att hon äter blodförtunnande, smärtor i rygg och revben som hållit i sig flera veckor och nu sist en stor bula vid ögat och blåtira, och igen smärtor i revbenen och skrapsår på armar och knän, hon har förmodligen krypit på golvet men inte kunnat ta sig upp. Hon har rörelselarm och babymonitor i sin lilla lägenhet, men personalen hinner inte alltid dit när det larmar förrän det är för sent. Är rädd att hon en dag spräcker skallen vid ett fall. Hur kan man förebygga att så sker? Hjälm på huvudet skulle inte hjälpa, den skulle hon ta av.

Yngve Gustafson: Jag förstår din oro. Fysisk aktivitet/träning kan kanske förbättra benstyrka och balans. Äter hon några läkemedel fortfarande kan det kanske bidra till hennes fallrisk. Bakterier i urinen kan också bidra till hennes symptom. Den mest önskvärda åtgärden vore att hon fick ha en person  hos sig ständigt, till exempel en personlig assistent som dock inte personer över 65 år kan få i Sverige.

Fråga Doktorn: Hjärtligt tack till er alla som deltagit i Fråga doktorns chatt med Yngve och Jane ikväll.

B-IÄ: Apropå demens; hur ser det ut med ärftligheten. Min mor fick diagnosen Alzheimers när hon var 80. Hon dog vid 82 års ålder. Själv är jag nu 64 och oroar mig ibland. Kan man begära utredning pga dylik rädsla för ärftlighet, eller måste man "vänta" på allvarligare symtom innan demens eller alzheimersutredning kan göras?

Yngve Gustafson: Demens som debuterar i hög ålder brukar ej ha stark ärftlighet.

Fråga Doktorn: Redaktionen

Fråga Doktorn: Hjärtligt tack till alla som deltagit i Fråga doktorns chatt med Jane och Yngve.

Orolig dotter: Hej! Min mamma är 88 år och bor på ett demensboende. Sedan hon flyttade in där i mars i år har hennes demens snabbt försämrats. Hon är orolig, plockar med allt, har ångest men när läkaren satte in antidepressivt mådde hon ännu sämre. Hon är väldigt rörlig men har stor fallrisk pga yrsel och svaga ben. Hon sover dåligt på nätterna och lugnande hjälper henne dåligt. Hon glömmer att använda rollatorn och har fallit flera gånger och fått stora blåmärken pga att hon äter blodförtunnande, smärtor i rygg och revben som hållit i sig flera veckor och nu sist en stor bula vid ögat och blåtira, och igen smärtor i revbenen och skrapsår på armar och knän, hon har förmodligen krypit på golvet men inte kunnat ta sig upp. Hon har rörelselarm och babymonitor i sin lilla lägenhet, men personalen hinner inte alltid dit när det larmar förrän det är för sent. Är rädd att hon en dag spräcker skallen vid ett fall. Hur kan man förebygga att så sker? Hjälm på huvudet skulle inte hjälpa, den skulle hon ta av.

Jane Lindell Ljunggren: skulle önska att ni sanrast fick till ett vårdplaneringsmöte med alla inblandade. det är viktigt. det är kanske så att hon är för understimulerad och slumrar dagtid och då blir inte nattsömnen så god. personalen kanske kan gå med henne ett antal gånger per dag och hitta ngt hon tycker om att plocka med osv Lycka till

Gunilla Arneström: De pensionärer som inte har anhöriga eller vänner som kan hjälpa till mot äldreomsorgen är rättslösa och upplever sig maktlösa. En förbättring vore om det fanns möjlighet till kontaktperson för 65+ enligt socialtjänstlagen. Personligt ombud finns för under 65 år och då motsvarande. Har föreslagit detta för äldreministern ingen förståelse än. Vad göra ,då jag vet att många lider i det tysta.

Jane Lindell Ljunggren: kämpa på bra initiativ

Sollan: Inga-Lill ! Tror inte att mer resurser är lösningen. Allt beror på "tänket" och bemötandet

Jane Lindell Ljunggren: så sant det ligger en hel del i detta trots allt

B-IÅ: Hej, I föreningen jag är aktiv i, har vi en medlem som är 90 år. Hennes värkproblem är mycket svåra för henne och förutom att det lägger lock på precis allt i hennes liv, så påverkas också övriga i gruppen av det hela. Hur kan vi göra för att hjälpa henne. Hon äter väldigt många piller varje dag, hennes enda kommentarer är hur ont hon har. Hon åker in på sjukhuset några timmar nu och då, ibland flera ggr per vecka och kommer hem och inget är förändrat. Hennes man är i början av en demenssjukdom som säkert påverkar. Hur kan vi hjälpa denna dam. Vågar vi prata med hennes barn eller ska vi bara stötta henne så gott vi kan under de stunder vi ses och umgås med henne. Det senare är svårt, men.....

Jane Lindell Ljunggren: det är svårt. men ahr ni bra kontakt osv så tror ju jag att hon kanske väntar på frågan - hur har du det egentligen, vad kan jag göra mera för dej/er. vill du jag kontaktar osv lycka till så gott att ha vänner som er