Kvinnorna drev matkampen

Foto: Okänd
Butiken Svenska Hem.

Kvinnorna hade alla odds emot sig när de startade den ”första” egna matbutiken Svenska Hem vid Stureplan i Stockholm. De hade varken pengar eller rösträtt och männen var deras förmyndare.

Året var 1905 och i smutsen på Hötorget såldes ruttnande höns som haft difteri eller kolera. Kogubben kom med sin vagn och skopade upp mjölk från kor som smittats av tuberkulos. I butikerna var mjölet utblandat med gips och sockret med krita. Barnen dog av diarréer och lungsot.

I protest mot matsnusket fick lärarinnan Anna Whitlock en grupp vänner och bekanta att gå ihop och satsa sina hushållspengar till en kooperativ butiksförening. Bara kvinnor fick äga och handla i affären. Butiken skulle vara ljus och vackert turkosblå och alla varor av hög kvalitet. Tanken var även att underlätta det tunga hushållsarbetet för kvinnor genom att sälja färdiglagad mat och erbjuda tjänster som uthyrning av hushållsredskap, så som dammsugare.

Stockholms handlare, som alla var män, startade en bojkott och hotade alla som levererade varor till Svenska Hem. Men kvinnorna gav sig inte. De drömde om en ny värld. Och kunderna strömmade till butiken. Rörelsen växte till fem butiker med god ekonomi med 3000 medlemmar. Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Harriet Bosse och Ellen Key fanns med i denna konsumentförening långt före Konsum, dagens Coop.

Monika Björk och Eva Kaijsers bok Svenska Hem – en passionerad affär, har inspirerat till att historien om Fröken Frimans krig blivit tv-serie.

Fröken Frimans krig

Miniserie om klass- och kvinnokamp under tidigt 1900-tal