”Redan i tonåren kan man se effekter på benskörhet”

Kalle Zackari Wahlström
Kalle vill använda samma undersökningsmetod på skolungdomarna som barnhälsoforskaren Daniel Berglind nyttjar på Karolinska Institutet.

I Gympaläraren möter Kalle barnhälsoforskaren, Daniel Berglind, som har gjort omfattande rörelsemätningar på barns fysiska aktivitet. Och resultatet är överraskande.

Kalle: Rör sig barn mindre nu än förr?

– Det ser så ut. Vi har haft rörelsemätningar på 1000 fyraåringar i hela Sverige. Där kan vi se att endast 30 procent av fyraåringarna rör på sig tillräckligt mycket. Det vill säga, har en intensiv aktivitet 60 minuter per dag, säger Daniel Berglind, barnhälsoforskare vid Karolinska Institutet i Solna (KI).

Se Gympaläraren i SVT Play

Det är tydligt att unga rör sig allt mindre och mår sämre. I Gympaläraren åker Kalle tillbaka till sin gamla högstadieskola med uppdraget att få eleverna att röra på sig mer. Men första mötet med verkligheten blir mer eller mindre som en chock. Halva klassen deltar inte på idrottslektionerna.

– Det ser inte bra ut alls. Och man vet att de vanor man har som barn har man oftast sen som vuxen också, berättar Daniel för Kalle som är på KI för att få hjälp av forskaren.

– Redan i tonåren kan man se effekter på benskörhet och risk för diabetes.

Kalle: Så de får gamlingssjukdomar redan som unga?

– Ja.

Läs mer om forskningen: Fyraåringars inaktivitet överraskar

Fem alarmerande fakta om svenska skolbarns hälsa

1. De har nästan minst skolidrott i Europa
Svenska grundskole-elever har bara 56 timmar schemalagd idrott per läsår, vilket är lägst i Norden – och i bottenskiktet i hela Europa (plats 24 av 31). Nationerna i toppen av listan har över 100 timmar idrott per läsår. 
Källa: EU-kommissionen.

2. Många skolkar från idrottslektionerna
Enligt en studie som gjordes på 172 skolor 2010 deltog i genomsnitt 20 procent av högstadieeleverna inte i idrottslektionerna. 
Källa: Skolinspektionen.

3. Vart femte barn är överviktigt
Var femte barn i yngre skolåldern är överviktigt. Problemet är mest utbrett bland familjer med låg inkomst och låg utbildningsnivå. 
Källa: Sveriges riksdag.

4. Stillasittandet ökar 
Få skolelever i Sverige uppnår WHO:s rekommenderade dos av fysisk aktivitet (en timme om dagen). Samtidigt har andelen barn som tillbringar mycket tid framför en skärm – fyra timmar eller mer per dag – ökat, primärt bland pojkar. 
Källor: Folkhälsomyndigheten, Sveriges riksdag.

5. Den psykiska hälsan försämras
Psykiska besvär som nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar, likaså somatiska besvär som huvudvärk och magont. Bland 15-åriga flickor är andelen med regelbundna besvär av detta slag den högsta sedan mitten av 80-talet. 
Källa: Folkhälsomyndigheten.

Förtydligande: Diabetes typ 1 är ingen ålderssjukdom

I första avsnittet talade Kalle med barnhälsoforskaren Daniel Berglind, Hälsoforskare Karolinska institutet,
om hur våra ungas stillasittande liv gör att allt fler tonåringar visar tecken på ålderssjukdomar. I intervjun tog Daniel Berglind upp diabetes som exempel på en av ålderssjukdomarna unga har börjat drabbas av. Det somDaniel Berglind avsåg när han sa diabetes var diabetes typ 2. 

Diabetes typ 1 är ingen ålderssjukdom. Tvärtom är diabetes typ 1 en sjukdom som typiskt drabbar barn, och den uppstår av andra orsaker än diabetes typ 2. Diabetes typ 1 är en autoimmun, allvarlig och kronisk sjukdom som alltid innebär livslång insulinbehandling. Diabetes typ 1 kan inte förebyggas med träning. 

I talspråk kortar man ofta ner långa beteckningar, och det är vad som skedde här. Vi beklagar att vi inte förtydligade vad som avsågs i programmet.

Gympaläraren har premiär tisdag 8 mars 20.00 i SVT1 och SVT Play.

Kalle tar upp kampen om bättre hälsa för skolungdomar

SVT granskar #skolidrotten

Många lågutbildades barn klarar inte simningen

Fem fakta om skolidrott

SVT granskar #skolidrotten

Kalle Zackari Wahlström och folkhälso- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) i Aktuellt

Gympaläraren

Realityserie med Kalle Zackari Wahlström