Anne-Marie Eklund Löwinder. Foto: Kristina Alexanderson

Hon har nyckeln som håller internet i schack

Publicerad

Ceremonier, krypteringsnycklar och rigorös säkerhet med så väl ögonskannrar som beväpnade vakter. Nej, det är inte exempel ur valfri framtidsskildring, eller någon slags cyberpunkversion av Svenska Akademien. Det är svenska IT-experten Anne-Marie Eklund Löwinders verklighet i rollen som ”nyckelbärare”. Hon är nämligen en av få utvalda som med hjälp av en liten silvrig nyckel håller internet i schack.

Två gånger om året plockar Anne-Marie Eklund, som till vardags arbetar som säkerhetschef på Internetstiftelsen, fram ett litet träetui och reser till den lilla amerikanska staden Culpeper utanför Washington D.C. I asken finns en nyckel som är själva kärnan i det uppdrag hon haft sedan 2010: Att uppdatera det som ibland beskrivs som nyckeln till internet eller till och med internets hjärta. 

Hennes roll kallas kryptoofficierare, men har också den mer fantasieggande titeln ”nyckelbärare”. Hon är den enda kvinnan av 14 utvalda.

– Förenklat handlar det om att vi nyckelbärare fyra gånger varje år uppdaterar den huvudnyckel som skyddar våra internetadresser och som gör att vi utan omvägar kommer fram till rätt hemsida, säger hon till Kulturnyheterna.

Lite sci-fi – mycket processer

När Anne-Marie Eklund Löwinder beskriver sitt uppdrag, och i synnehet de ”ceremonier” som årligen genomförs, låter det för den oinvigde lite som en sci-fi-historia som hade kunnat vara skriven av Philip K. Dick eller varför inte Ursula K. Le Guin. Det är ord som rotzoner, ceremonimästare och kryptomaskiner.

Samtidigt vill Anne-Marie Eklund Löwinder tona ned de konnotationer hennes roll bär på:

– Det är väldigt lite sci-fi, men väldigt mycket processer, rutiner och kontroller, säger hon.

Huvudnyckeln, som alltså säkerställer att det vi skriver in i adressfältet på ett säkert sätt faktiskt leder rätt, finns i dubbla uppsättningar och förvaltas av den icke-vinstdrivna organisationen ICANN. Ena kopian är placerad på västkusten i USA och den andra finns på östkusten i Culpeper, dit alltså Anne-Marie Eklund Löwinder reser två gånger varje år.

Vilken är den främsta fördomen om ditt uppdrag?

– Att vi kan stänga av internet! Det är helt uppåt väggarna, och det vore ju förfärligt om vi kunde det.

Medvetet utspridda världen över

För att motverka att politiska krafter skulle kunna utnyttja huvudnyckeln i eget syfte är de 14 nyckelbärarna utspridda i världen. Men de datacenter där de två kopiorna av huvudnyckeln är placerade ligger i USA – något som kan bli en potentiell prövning i framtiden.

–  Den stora utmaningen som jag ser det är den politiska situationen i USA just nu. Vi har flera gånger från Internetstiftelsens sida sagt att det borde finnas ett nyckelcenter utanför USA, säger Anne-Marie Eklund Löwinder:

– Inte minst eftersom den nuvarande presidenten i USA infört en del reserestriktioner och som i framtiden skulle kunna resultera i att vissa nyckelbärare helt enkelt inte släpps in i landet.

Rigoröst skyddad miljö

Även om huvudnyckeln skyddas rigoröst, i en bur bakom lås och bom med beväpnade vakter, är ceremonierna så gott som offentliga. De streamas på ICANN:s hemsida, och det är inte ovanligt att journalister närvarar.

– Det är välkommet för utomstående att delta vid ceremonierna. Och det är helt enkelt för att man från ICANN:s sida vill att den här processen ska vara så öppen och transparent som möjligt, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Hur högtidliga är ceremonierna egentligen, är ni finklädda?

– Det är lite högtidligt. Men det är naturligtvis mycket jobb, säger Anne-Marie Eklund Löwinder:

– Internetvärlden är ju inte direkt känd för att ha någon dresscode, snarare tvärtom. Men vi försöker hålla oss borta från den vanliga internettekniker-stilen med T-shirtar, shorts och sandaler. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer