Riksarkitekten Helena Bjarnegård: Arkitekturen viktig för barns rörelse Foto: SVT

Riksarkitekten vill bygga för kommande generationer: Vi har inte råd att göra fel

Uppdaterad
Publicerad

När skolgårdar i Sverige krymper minskar barns möjligheter till lek. Riksarkitekten Helena Bjarnegård menar att hur vi bygger nu påverkar kommande generationers hälsa.

– Vi står inför en stor stor utmaning och det är att vi behöver 1 000 nya skolor i Sverige. Där måste vi tänka till extra, säger hon till Kulturnyheterna.

På tre år har skolgårdar i Sverige krympt med nästan fyra kvadratmeter per elev, enligt siffror från Boverket. Men Landamäreskolan i Biskopsgården i Göteborg är ett exempel på när arkitektur uppmuntrar barn till rörelse, tycker riksarkitekten Helena Bjarnegård.

Byggnaden som stod färdig 2016 är utformad som ett S – utan traditionella korridorer och med flera mindre lekplatser.

– Dels handlar det om var du placerar din skola i staden, så att det går att gå eller cykla dit, dels  handlar det om detaljutformningen på plats. Just den här byggnaden är bra placerad i landskapet, det finns nivåskillnader, anlagda sportytor, det finns naturmark. Allt det har stor betydelse för om man kommer att röra på sig eller inte, säger Helena Bjarnegård.

”Vi vill springa”

Nioåriga Sälbi Bunyatova och åttaåriga Bella Habte tycker om sin skolgård. Favoritdelarna är ”scenen” och ”kingplanen”. Båda tycker att skolans gård är bättre än deras hemgårdar.

– Hemma brukar jag bara sitta och ta det lugnt, säger Sälbi Bunyatova.

Så det är skolgården som är din chans att komma ut och leka?

– Ja, alltid, svarar hon.

– De äldre barnen, de vill inte springa mycket, de vill helst ta det lugnt. Vi vill springa, vi har mer energi än vad de har, de kanske är uppe längre än vad vi är, säger Bella Habte.

Debatt om utrymme

Enligt Boverket är 30 kvadratmeter per grundskolebarn ett rimligt mått för en skolgårds storlek. Men det finns ingen statlig reglering, utan det är upp till varje kommun att se över hur långt ett barn kan ha till en lekplats eller hur stora skolgårdarna ska vara.

– Debatten just nu handlar om utrymme och om barnens plats i den täta staden, säger Helena Bjarnegård, som vill att det ska ställas högre krav på plats för barn framöver.

– Nu står vi inför en stor stor utmaning och det är att vi behöver 1 000 nya skolor i Sverige, och där måste vi tänka till extra. Det här handlar ju om barns hälsa, både den fysiska och den psykiska. Och jag anser inte att vi har råd ur ett socialt perspektiv att göra fel. Det går ju heller inte att göra om, har man byggt bort ytor är de borta för alltid. Så att göra om och göra rätt är inte en möjlighet, säger Helena Bjarnegård.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.