För två år sedan startade landets första högskoleutbildning i biblioterapi. Sedan dess har intresset ökat. Biblioterapi har använts vid demens, posttraumatisk stress och olika former av alkohol- och drogberoende.
– En stor del av biblioterapin vänder sig också till personer som hamnat i en livskris, till exempel skilsmässa eller förlust av en nära anhörig, säger Cecilia Petterson forskare vid Göteborgs universitet
Litteratur som ett redskap
Enligt socionomen och biblioterapeuten Pia Bergström kan litteratur verka som ett redskap för att bearbeta tankar och känslor.
– Orden kommer från någon annan först och det kan kännas som en trygghet. Man kan börja prata om rollfigurer eller romankaraktärer. Och sen testa när man är beredd att prata med egna ord och berätta om sina egna erfarenheter, säger hon.
Cecilia Pettersson är litteraturvetare vid Göteborgs universitet och har forskat om biblioterapi och psykisk ohälsa. Hon tror att biblioterapin skulle kunna införlivas i sjukvården och att den i vissa fall skulle kunna ersätta medicinering.
Litteratur på recept
– Alla behandlingsformer passar inte alla. Många människor reagerar inte som de ska till exempel på antidepressiva läkemedel så det är mycket möjligt att biblioterapin skulle kunna ersätta viss behandling, men oftast ser man det som ett komplement till antingen medicin eller vanlig samtalsterapi, säger hon.
– En viktig knäckfråga är om biblioterapi kan bli en behandlingsform som man rekommenderar inom vården, litteratur på recept till exempel. Det är kostnadseffektivt, enkelt och man utnyttjar den potential som finns inom kulturen.
Se ett längre reportage om biblioterapi i Babel på söndag den 17 november.