Black lives matter-rörelsen har nått Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Den har kallats den nya medborgarrättsrörelsen. Black lives matter är en amerikansk proteströrelse som kämpar mot polisvåld och rasism. Den har fått stor uppmärksamhet och stöds av världsstjärnor som Beyoncé. Nu har rörelsen kommit till Sverige.

Under sommaren har tre Black lives matter-demonstrationer genomförts Stockholm, Göteborg och Malmö. Hip-hop artisterna Timbuktu och Adam Tensta har tillsammans med flera andra aktivister spelat in en solidaritetsvideo, producerad av Feministiskt initiativ, till stöd för den amerikanska proteströrelsen. Men kan en amerikansk proteströrelse göra skillnad i Sverige?

– Budskapet är att de som har vita privilegier, de som har vit hudfärg, som vita svenskar tillexempel. De är ju priviligerade i ett rasistiskt system. Vita personer måste vara en del av kampen för att få slut på rasism, säger Victoria Kawesa (FI), antirasistisk talesperson och initiativtagare till videon.

”Ska belysa våld mot svarta kroppar”

Black Lives Matter har kommit till Sverige. Svarta liv räknas. Den amerikanska proteströrelsen som startade 2013 efter att den 17-åriga Trayvon Martin skjutits till döds av en civil vit man.

Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av den antirasistiska organisationen Black coffee, har varit med under demonstrationerna som hållits i Sverige. Han vill att den svenska delen av rörelsen ska belysa afrikansvenskars situation både här och i övriga världen.

– Jag vill att organisationen ska belysa våld mot svarta kroppar och svarta människors värde, säger han.

Kritik mot problemformulering

Unga svarta män löper betydligt större risk än vita att skjutas ihjäl av polisen USA. Därför är en viktig fråga för Black lives matter-rörelsen polisbrutalitet.

Kritiker av rörelsens svenska gren menar att den kommer rinna ut i sanden här, om den helt anammar den amerikanska problemformuleringen.

– Det är lite grann som att försöka plantera en kokospalm i rabatten utanför lägenheten. Det är ingenting som är fel med den, men det kommer att dö när första frosten kommer. Vad är egentligen poängen med att låna någonting från USA om vi erkänner att det inte är applicerbart på vår situation i Sverige, säger debattören och krönikören Malcom Kyeyune.

– Frågan är om du inte skymmer problemen snarare än belyser dem om du ställer fel diagnos.

”Är en global rörelse”

Varken Araia Ghirmai Sebhatu eller Victoria Kawesa håller med om kritiken. De menar att organisationen är global och både till för att visa solidaritet med rörelsen i USA och för att belysa de hatbrott och den rasism som finns även i Sverige.

– Det finns naturligtvis en anledning att vara kritisk mot en ogenomtänkt efterapning, men jag tycker inte att vi ser det problemet i Sverige. Vi som finns i rörelsen är duktiga på att visa på den afrikan-amerikanska kontexten, frågan i Sverige och skillnaderna däremellan, säger Araia Ghirmai Sebhatu.

– Det här är en global rörelse. Man kan säga att det här är vår tids medborgarrättsrörelse för svartas rättigheter, säger Victoria Kawesa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer