”1984” kryper in i svenska språket

Publicerad

George Orwells klassiska bok 1984 känns ibland kusligt aktuell, och vid en granskning av det svenska språket finns flera exempel på ett Orwellskt sätt att prata.

”1984” är namnet på den brittiske författaren George Orwells dystopi om en totalitär stat där ständigt krig råder och folket massövervakas in i minsta hjärnskrymsle. Det är en skildring som visat sig vara kusligt aktuell i vår tid.

Dagens likheter med 1984

Edward Snowden avslöjade den amerikanska massövervakningen, och i boken övervakas alla invånare på ett hårresande sätt i sina egna hem.

Dessutom använder jordens politiska ledare – från demokratier till mer auktoritära regimer – ett språkbruk som är direkt hämtat från Orwells roman. I boken talas ”Newspeak”, eller ”Nyspråk” som det heter på svenska.

I boken innebär termen att individens tankeutrymme blir mindre av ett begränsat språk. Synonymer tas bort ur folkets vokabulär och till slut kan de inte uttrycka sig mer än att saker är ”bra”. Det gör att invånarna i Orwells diktatur inte heller kan protestera mot regimen.

Orwells Newspeak kryper in i svenskan

När Göran Persson myntade begreppet ”social turism”, när moderaterna gjorde om sig till ett ”arbetarparti” eller när sverigedemokraterna talar om ”svensk-fientlighet” är det bara några av exemplen på Orwellskt ”newspeak” som vi hör i den politiska debatten här i Sverige.

I USA talar de om ”förstärkta förhörsmetoder” och i Ryssland ”lokala självförsvarsstyrkor”.

Barbara Lönnqvist, professor i ryska ser ett arv från stalineran gå igen. 

– Språket har återigen kommit upp till ytan under Putinregimen. Kreml har fått makt över TV-stationerna och det är där det språket utvecklas.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer