Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Det brinner på Cementa industri, i Slite, Gotlands län. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Almapriset har landat i litteraturvärlden

Alma-pristagare de tre senaste åren. Från vänster: Barbro Lindgren, pristagare 2014, Carole Bloch, direktör för PRAESA, pristagare 2015 och Isol, pristagare 2013. Foto: TT

För 16:e gången delas Alma-priset ut, världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris. I likhet med andra litteraturpris leder det till fler utlåningar på biblioteken och att nationella litterära hjältar kan få ett internationellt erkännande.

– Jag ser ingen röd tråd bland pristagarna, juryn har gjort väldigt olika val och denna bredd tycker jag är en av prisets största förtjänster, säger Åsa Warnqvist, forskare i barn och ungdomslitteratur på Svenska barnboksinstitutet. 

Man behöver inte ha författat en enda mening för att tilldelas Alma-priset. Priset till Astrid Lindgrens minne ges till såväl illustratörer, berättare och författare, som till organisationer som arbetar med läsfrämjande bland barn och unga. Det instiftades av Sveriges regering 2002 för att hedra Astrid Lindgrens minne och öka intresset för barn och ungdomslitteratur. Att priset är så brett uppskattas av många bibliotekarier och barnboksforskare men det kan också göra priset svårhanterligt.

– Det kan ibland vara svårt att veta hur man ska uppmärksamma eller marknadsföra en pristagande organisation eller institution, det är lättare med en fantastisk författare, säger Helena Gomér, barnboksbibliotekschef på Kulturhuset i Stockholm.

Uppsving för barnlitteratur

I likhet med andra litteraturpris leder Alma-priset till fler utlåningar på biblioteken. Och på samma sätt som när Nobelpriset instiftades, tog det närmare ett decennium innan priset riktigt etablerades och fick den tyngd som det har idag.

– Jag tycker att man ser att intresset för barnböcker har ökat bland föräldrar generellt sett. Det finns ett stort fokus på barns läsning och särskilt högläsning, det är en trend nu, om det hänger ihop med Alma-priset är svårt att säga, enligt Anna Hedlund mediapedagog på Göteborgs stadsbibliotek.

Organisationerna verkar i skymundan

Hittills har tre läsfrämjande organisationer fått priset. Senast i fjol då den sydafrikanska organisationen PREASA prisades för sitt två decennier långa arbete med att tillgänglig- och levandegöra litteratur på de olika sydafrikanska språken.

­– Bland pristagarna är jag särskilt svag för de läsfrämjande organisationerna som sällan uppmärksammas annars. För dessa organisationer kan prissumman innebära att de kan fortsätta utföra sitt viktiga arbete, säger Åsa Warnqvist.

Varierat kändisskap

Bland pristagarna är Barbro Lindgren, som fick priset 2014, den mest kända för svenska läsare. Även den första pristagaren Maurice Sendak, som fick sitt genombrott med ”Till vildingarnas land” (”Where the wild things are”) är en namnkunnig illustratör och författare. Andra pristagare, som argentinska Isol, introducerades för en svensk läsekrets först tack vare Alma-priset.

– Det är lite som med Nobelpriset i litteratur. När priset tillkännages är det många som undrar vem pristagaren är men det beror på ett snävt, svenskt och inskränkt perspektiv, i sina hemländer är pristagarna ofta berömda och lästa, säger Åsa Warnqvist.

Priset tillkännages under en presskonferens på Kungliga biblioteket, tisdagen 5 april, kl 13. Prissumman ligger på fem miljoner svenska kronor.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.