Forskaren, sociologen och klassresenären Lena Sohl ville undersöka hur klassresan ser ut i dag och vad den har för funktion i dagens samhälle.

Klassresa genom utbildning

I avhandlingen ”Att vara sin klass” har hon intervjuat 16 kvinnor med olika bakgrunder men som alla har gjort en uppåtgående klassresa genom universitetsstudier.

– Tidigare, om man tittar på den svenska välfärdsstaten och utbildningssystemet, där kan man se att det fanns en idé om en kollektiv klassresa, att flytta en hel klass uppåt. Där kan man se en stor samhällsförändring, nu skulle jag säga att det är ett ganska starkt fokus på just den individuella förflyttningen, säger Lena Sohl.

 Klass i litteraturen

Att vi älskar berättelsen om någon som mot alla odds gör en klassresa, handlar om en berättelse som vi i Sverige i dag gärna vill höra, menar Lena Sohl. Det vill säga att det går att ändra sina livsomständigheter, att alla kan klättra uppåt.

– Jag tänker de har ju kommit väldigt många skönlitterära skildringar under framförallt 2000-talet. Ett enkelt svar på det är ju att det ofta är lättare att skriva om individer än om kollektiv. Men att det kanske är så att berättelsen om klassresan har kommit att bli allt mer individuell i samhället, säger hon. 

Ideal från både vänster och höger

Genom att studera klassresan synliggörs samhällsstrukturer och ideal menar Lena Sohl.

– Klassresan kan inte vara svaret på ojämlikhetens problem, för att det helt enkelt inte är så att alla kommer att kunna förflytta sig klassmässigt. Och då kan man ju fundera på vad idealet om den uppåtgående klassresan egentligen gör i samhället. När det är ett så starkt ideal faktiskt både från vänster till höger om den uppåtgående klassresan, då kan man ju också fråga sig var politiken riktar sig, säger hon.

Veta sin klass

Även om kvinnorna hon intervjuat ibland hade svårigheter att definiera exakt vad klass är hade de starka erfarenheter av att just tillhöra en viss klass och vad det innebär.  

–  Det tyckte jag var spännande i relation till att man säger att klass är så svårt att förstå nuförtiden och det inte har någon betydelse i människors liv. Det visar ju inte min forskning alls.

Lena Sohl är sociolog och verksam vid Uppsala universitet och har tidigare, bland annat, medverkat i antologin ”Vad händer med jämställdheten? Nedslag i jämställdhetens synfält”.