Fanna Ndow Norrby är redaktör till boken ”Svart kvinna”. Foto: Sofia Runarsdotter

”Att vara svart kvinna är politiskt”

Uppdaterad
Publicerad

På Instagram fick användaren svartkvinna 10.000 följare över en natt. I en ny antologi samlas nu berättelser från kontot, tillsammans med nyskrivna texter om förtryck och motstånd.

Jag åker blå linjen mot Hjulsta med Fanna Ndow Norrby och Amie Bramme Sey. De är båda aktuella med boken ”Svart kvinna”, Fanna som redaktör och Amie som skribent.

I boken har hundratals kvinnor delat med sig av sina erfarenheter av rasistiska kränkningar. Många av de påhopp som återges i boken sker i kollektivtrafiken. Men också i nattlivet, i skolan, på jobbet och i sängen.

– Allt är ju politik. Men för dig började det som en spegling av din vardag, och då var det ju inte något politiskt. Det här är en del av vår nationella berättelse som inte har kommit upp till ytan än. I dag kanske det är ett inlägg i den politiska debatten. Och du är ju en politisk person. En aktivist, säger Amie Bramme Sey.

– Exakt, fyller Fanna Ndow Norrby I.

– Som kvart kvinna i Sverige så är man ju…

– En politisk kropp, politiserad. Så är det ju, avslutar Fanna Ndow Norrby.

Frågan förminskas

Fanna och Amie tycker att det känns lite olustigt att bli intervjuade på tunnelbanan.

– Ofta när man lyfter frågor som är relaterade till rasism, eller ”förort”, så är det alltid tuben, säger Amie Bramme Sey.

Vi hoppar av i Sundbyberg.

– Att vara svart kvinna, svart man, i Sverige, blir politiskt. Till exempel om man utsätts för en händelse som man vet är rasistisk och säger ifrån, så blir det ofta väldigt förminskat. Man hamnar i den här politiska diskussionen igen: ”Vad är rasism egentligen” och ”det där var väl inte rasism”. Du tvingas föra en politisk debatt i väldigt många rum bara för att du ser ut som du gör, säger Fanna Ndow Norrby.

Exotifiering

Det personliga är åter politiskt. ”Svart kvinna” består av vittnesmål, upplevelser av hur det är att vara svart kvinna i Sverige i dag. En ny generations röster stämmer upp i en kollektiv berättelse, om den förment oskyldiga vardagsrasismen.

Inläggen i boken består både av rena kränkningar, men också av missriktade komplimanger. Exotifierande kommentarer om hår, utseende och sexuella preferenser.

– Man har en vurm för det svarta. För en person som utsätts för det ofta är det väldigt obehagligt och man tar inte alls emot det som en komplimang. Personen kanske menade väl när den för tusende gången tog i någons hår eller sa att du är väldigt vacker, du påminner om choklad. När det sedan visar sig att det finns uppemot hundra sådana historier, inser man att det är en del av en struktur, säger Amie Bramme Sey.

”En ny Fittstim”

Förutom inlägg från instagramsidan består boken av fördjupande texter om afrofobi, förtryck och motstånd skrivna av bland andra Judith Kiros, Adam Tensta och Valerie Kyeyune Backström. Förlaget kallar ”Svart kvinna” för en ny ”Fittstim”, och man hoppas att den ska få lika stor genomslagskraft som den feministiska 90-talsklassikern.

Rasbiologiska tankegångar

Instagramkontot har i dag över 30 000 följare, och många av användarna delar samma erfarenheter. Att instagramkontot och boken hjälper till att åskådliggöra återkommande, rasistiska klichéer är ett av projektets styrkor, tycker Fanna Ndow Norrby.

– Väldigt många av de inlägg jag har tagit emot har ett liknande mönster. Man kan spåra tankarna till gamla rasbiologiska tankegångar, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer