Barbro Lindgren: ”Vuxna tror att barnlitteratur inte är för dem”

Publicerad

Sedan år 2000 har den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen ökat med 77 procent samtidigt som recensionerna av den här litteraturen i stort sett försvunnit. Podcasten Bladen Brinner handlar om barn- och ungdomslitteratur – för vuxna.

Bladen Brinner är inte bara titeln på Barbro Lindgrens klassiska ungdomsroman utan även namnet på en nystartad podcast, ett initiativ som föddes som en motreaktion mot den dåliga mediebevakningen av barn och ungdomslitteratur.

– Vi var väldigt frustrerade, lessa och förbannade för barn och ungdomskritiken blir mindre och mindre hela tiden. Samtidigt har det varit jättemycket diskussioner de senaste åren om att barnen måste läsa med tanke på Pisa-undersökningar och sjunkande resultat. Så det är massa prat om ”läs, läs, läs”, men inte alls om vad man kan läsa, säger Johanna Lindbäck, som tillsammans med Lisa Bjärbo startat podden ”Bladen Brinner”.

Tas på allvar

Bladen Brinner lanserades i samband med årets Bokmässa och är finansierad genom crowdfunding och med stöd från flera barnboksförlag. Varannan torsdag läggs ett nytt halvtimmes avsnitt ut med intervjuer, reportage och boksamtal om böcker för unga. Ett av målen med podden är barn- och unga och deras litteratur och kultur ska tas på allvar.

– Läsa blir för barn ungefär som tandborstning. Ett nödvändigt ont som man måste göra. Man pratar om vikten av att man ska läsa och man hotar och mutar, allt för att de ska ta upp en bok, men det gör att man glömmer bort lusten med läsningen säger Lisa Bjärbo.

Innehåll i fokus

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo skrev boken ”Vi måste sluta ses på det här sättet”, tillsammans för tre år sedan. Det blev starten på deras dagliga samtal om barnlitteratur.

– När vi pratar om böcker sinsemellan, pratar vi alltid om ”hur tänker du om den här huvudpersonen och vad häftigt att de gjorde si och så.” Så det är väldigt mycket innehållsfrågor, säger Johanna Lindbäck.

Recensioner finns knappt

Drygt tvåtusen nya barn- och ungdomsboktitlar kommer ut årligen i Sverige. Utgivningen ökar för varje år, och faktaböckerna, kapitelböckerna för 6-9 åringar och slukarböckerna för åldrarna nio till tolv år är de som ökar mest. Men recensionerna av den här litteraturen finns knappt.

– Barnrecensionerna skärs ner hela tiden i dagspress, och jag tror att man tänker ”det är väl inte så noga det här kan väl vem som helst skriva” säger Johanna Lindbäck.

– Det säger någonting om vår syn på barn, hur man ser på barnkultur. Att om utrymmet för bevakning av barnkultur bara krymps och krymps, är det en tydlig signal att vi inte tar barnen på allvar, säger Lisa Bjärbo.  

Kontaktade författaridolen

Johanna Lindbäck är författare till ett tiotal barn- och ungdomsböcker och var tidigare läsambassadör, utsedd av Kulturrådet. Även kollegan Lisa Bjärbo har skrivit flera barn och ungdomsböcker, är utbildad journalist och jobbat på Kamratposten. När de bestämde sig för att starta en podd skrev de till sin författaridol Barbro Lindgren och frågade om de fick använda hennes boktitel ”Bladen Brinner” som kom ut första gången 1973. Det fick de.

– Vuxna de tror för det mesta att barnlitteratur inte är någonting för dem. Men god barnlitteratur är i hög grad för dem också, säger författaren Barbro Lindgren.

”Ska vara lika bra för vuxna”

Barbro Lindgren gav ut de självbiografiska ungdomsklassikerna, ”Jättehemligt”, ”Världshemligt” och ”Bladen Brinner” mellan 1971 och 1973. Böckerna ger sig ut för att vara Barbro Lindgrens egna dagboksanteckningar från hennes liv mellan 10 och 15 år och författaren blev glad över det nya programmet då hon menar att bevakningen av de här böckerna numera är satt på undantag.

– Det är precis vad som behövs. Det ger en möjlighet att sätta sig in i vad som finns och lära sig hur barnen ser det. Många har glömt bort det. Böcker för barn ska vara minst lika bra för vuxna, om inte bättre säger Barbro Lindgren.

En konstform

Att det inte finns en ålder för när man kan läsa olika sorters litteratur håller både Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo med om. De läser själva ca 50 procent barnlitteratur för sitt eget nöjes skull.

– Den här identifikationen den kan komma så oväntat, så man kan läsa en bok om en åttaåring och känna att ”det här är jag” även nu när jag är vuxen. Det är ju väldigt överrumplande alltid när det händer, säger Johanna Lindbäck.

– En bilderbok kan passa lika bra för en vuxen för det är ju en konstform. Man kan se det som en konstbok istället för en berättelse för en treåring. Det är ju bara människor. Barn är ju inte en annan art. Vi har alla varit barn och jag tycker läsning som läsning. Det handlar om att hitta sig själv i en bok menar Lisa Bjärbo.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer