Deckargenren har alltid varit snabb på att anamma den senaste tekniken Foto: SVT GRAFIK/ Anders Mohlin

Deckargenren förändras av ny teknik

Uppdaterad
Publicerad

Ett av seminarierna på Bokmässan handlar om samspelet mellan deckargenren och ny teknik. Frågan är hur kriminalromanerna påverkas när både polisens och brottslingarnas metoder drastiskt förändrats?

– Deckargenren är bra på att fånga upp den tekniska utvecklingen i samhället, säger Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jenny Rogneby som är författare och kriminolog har sett polisens arbete förändras mycket de senaste decennierna.

– Framför allt genom DNA-tekniken som utvecklats mycket sedan 80-talet, men också sådant som fingeravtryck, övervakningssystem och ansiktsigenkänning, säger Jenny Rogneby.

– Och att polisens arbete förändrats drastiskt märks i deckarna genom att tekniken kommit att spela en allt viktigare roll i dem, säger Dag Hedman.

Deckaren – en fena på att spegla teknisk utveckling

Det finns flera historiska exempel på hur deckargenren varit snabb på att anamma ny teknik. Redan 1907, bara ett år efter att svensk polis startat ett nationellt fingeravtrycksregister, skrev Richard Austin Freeman om en brottsling som planterade falska fingeravtryck i romanen The red thumb mark.

Och 1974 skrev Morris West om banksvindleri genom dataintrång i romanen Harlequin. 

– Det finns ju de som tror att deckare bara är underhållningslitteratur och ingenting annat, men de bedrar sig. Här är man med i det allra senaste, verkligen vid fronten i den tekniska utvecklingen, säger Dag Hedman.

Vanligt med specialkompetens bland författare

Dag Hedman säger att det nästan är ett måste för deckarförfattare att ha ett visst intresse för, och kunskap om ny teknik. Många har också en specialkompetens.

– Det finns deckarförfattare som även arbetar som till exempel domare, rättsmedicinare, forensiker eller poliser.

Eller vetenskapsjournalister – till exempel Karin Bojs som tidigare bland annat skrivit facklitteratur om DNA-teknik och släktforskning (boken Min europeiska familj belönades med Augustpriset 2015).

Nu debuterar hon som deckarförfattare med boken Klickad, vars hjältinna är en ung, multikompetent journalist som rör sig i forskarmiljöer.

– Boken bygger helt och hållet på mina tidigare erfarenheter som vetenskapsjournalist. Tanken är att det ska bli en tredelad serie om det tidiga 2000-talets stora teknikskiften och hur de påverkat både journalistik och forskning. Deckargenren gör det möjligt att skriva om förändringarna på ett mer lättsamt sätt, säger Karin Bojs.

Invecklade intriger och digitala genier

Även Jenny Rogneby har en specialkompetens, hon arbetade som utredare hos polisen i 7 år innan hon skrev sin deckarserie om polisen Leona. 

– Att polisens arbete har förändrats syns förstås i litteraturen. Författare använder sig av förändringarna till exempel i sättet man lägger ut villospår, och hur man låter gärningspersoner försöka komma undan polisen och dölja sina brott.

– Så intrigerna påverkas starkt av de senaste decenniernas tekniska utveckling, fyller Dag Hedman i:

– Tittar man på Sherlock Holmes som gick där med sitt förstoringsglas så var det mycket lättare för läsaren att hänga med i resonemangen och bevisföringen: det rörde sig på en mer alldaglig nivå.

Förutom mer invecklade intriger, märks vår tids stora tekniska skiften även i persongalleriet.  

– Numera är datahackern en väldigt populär figur i genren, i Sverige har vi till exempel Lisbeth Salander som hade varit helt otänkbar för 70 år sedan, säger Dag Hedman. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.