Dyrt för biblioteken med e-medier. Foto: TT

Fysiska bibliotek läggs ner – digitala är för dyra

Uppdaterad
Publicerad

När antalet fysiska bibliotek minskar, blir det viktigare att kunna låna online.

Men att tillhandahålla e-medier är dyrt för biblioteken. Nu begränsar flera kommuner möjligheten att låna digitalt – och bråkar om vem som ska stå för kostnaden.

När en e-bok lånas ut genom ett bibliotek laddas den ned och avaktiveras efter en viss tid. Det är det som är lånet. Varje nedladdning kostar pengar för folkbiblioteken.

Förra året räknade folkbiblioteken till 1,5 miljoner nedladdningar, enligt den nationella biblioteksstatistiken. Kostanden för den digitala utlåningen uppgick till 600 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med året innan, och mer än 100 miljoner mer än vad den fysiska utlåningen kostade biblioteken under samma tid.

För dyrt med e-litteratur

De senaste åren har utlåningen av digitala medier genom folkbiblioteken ökat. Kanske inte så konstigt, med förändrade medievanor och en minskad tillgång till fysiska bibliotek (25 stycken försvann förra året), men nu vänder det. 2015 minskade utlåningen av e-medier. Troligtvis av kostnadsskäl, säger Cecilia Ranemo, statistikansvarig på Kungliga biblioteket.

– Om de fysiska biblioteken lägger ner ökar vikten av tillgång till e-medier. Om den utlåningen då begränsas, vilket är fallet i flera kommuner för att det blivit för dyrt, har man inte följt med i utvecklingen.

Får kommuner att bråka

Utvecklingen av folkbibliotekens allt restriktivare hållning till att erbjuda låntagarna e-böcker, har märkts de senaste tre åren, enligt Cecilia Ranemo.

– Det är betydande kostnader. Tidigare ökade e-bokutlåningen dramatiskt. Det var roligt och häftigt, men sedan blev det så häftigt att det började påverka budgeten. För tre, fyra år sedan började de första kommunerna att stänga ned eller begränsa utlåningen av e-böcker, säger hon.

Bantningen av e-boksutbudet i enskilda kommuner fick låntagare att börja registrera lånekort i andra kommuner än den egna. Det i sin tur, har genererat bråk mellan folkbibliotek i olika kommuner, när kostnaderna för låntagarens nedladdade litteratur förpassas från en kommun till en annan, säger Cecilia Ranemo.

Ojämn fördelning

– Det finns också en ojämnhet mellan forskningsbiblioteken i Sverige och folkbiblioteken. Forskningsbibliotekens e-medier är låsta så att bara personal och forskare på biblioteken kommer åt materialet. Deras e-medier betalas med en klumpsumma, och bettraktas inte som enskilda lån. Men allmänheten måste uppsöka biblioteket på plats för att kunna låna de här offentligt finansierade medierna. Det är ett stort problem eftersom mycket forskning och facklitteratur där bara finns som e-medier.

Vill allmänheten ha forskning och facklitteratur då?

– Ja, vi ser att intresset för att låna framförallt facklitteratur är väldigt stort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.