Han skriver om hur ordet folkmord föddes – och varför det riskerar att öka intoleransen

Publicerad

Det värsta brottet av dem alla – folkmord – är ett begrepp som kom till under Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget och som idag används ofta för att stämpla avskyvärda handlingar som massmord och utrensningar av minoriteter. Men istället för att skydda kan begreppet tvärtom ha ökat intoleransen mellan folk. Det hävdar den brittiske juristen och författaren Philippe Sands i sin bok Vägen till Nürnberg.

I november 1945 är kriget slut och det nazistiska ledarskiktet ställs inför rätta. I den första av flera rättegångar i Nürnberg tampas segermakternas jurister med formuleringarna. Hur ska de oerhörda krigsförbrytelserna beskrivas, hur lyder de formella åtalspunkterna? Nürnbergprocessen kommer att bestämma den internationella rätten in i vår tid.

– Folk är ganska förvånade. De föreställer sig att de begrepp vi läser om i tidningarna, ”brott mot mänskligheten” och ”folkmord” alltid har funnits, men det har de inte. De är moderna påfund, säger Philippe Sands.

Striden om begreppen

Hans bok Vägen till Nürnberg handlar om juridik men det är också en berättelse om mellankrigstidens Centraleuropa i brutal omgörning. Den börjar i Lviv i dagens Ukraina. 

Det var här Hersch Lauterpacht studerade juridik. Han är juristen som under kriget pläderade för begreppet ”brott mot mänskligheten”. I samma stad studerade också Raphaël Lemkin som envetet kom att strida för sitt begrepp: ”folkmord”.

Lauterpacht sa: ”För att skydda människor måste man skydda dem som individer.”

Lemkin sa: ”Intressant, men folk dödas i stor skala. Inte för något de har gjort som individer, utan för att de tillhör en hatad grupp. Därför måste lagen skydda gruppen.”

Två begrepp existerade alltså parallellt. Båda myntades 1945.

Inför och under den första rättegången blir det alltså en intellektuell dragkamp. I Nürnberg kom båda begreppen att användas och de åtalade döms och får sina straff.

Grupptillhörighet – en mänsklig paradox

Men idag verkar begreppet folkmord ha gått segrande ur den juridiska begreppsstriden.

– ”Folkmord” frammanar en bild av ren fasa, i motsats till ”brott mot mänskligheten”. Följden har blivit att offer för massmord vill att brottet som begåtts mot dem ska betecknas som folkmord. Det har blivit det grövsta brottet, säger Philippe Sands.

Bokens huvudpoäng landar just här, när vi idag ser alltmer tal om oförblommerad nationalism och grupper som ställs mot varandra.  

– När man ser att en grupp ställs mot en annan kan det verka som att begreppet folkmord har fört mer ont än gott med sig.

Hur ser du på det?

 – Jag är väldigt kluven. Intellektuellt håller jag med Lauterpacht. Men jag har insett att vi alla är knutna till en eller flera grupper, säger författaren:

– Det är ett slags grundläggande paradox i människans existens.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer